Cementas fabrik i Slite på Gotland. Anläggningen släpper ut cirka två miljoner ton koldioxid varje år vilket står för fem procent av Svergies totala koldioxidutsläpp.
– Vi är sannolikt Cementas största kund i Sverige och använder stora mängder betong för bergförstärkning. Det sprutas i berget och gruvgångar för att stärka upp schakten. Det är otänkbart att driva en säker och modern underjordsgruva utan betong. Skulle det här slå igenom så är våra bedömningar ett produktionsfall på 50 till 80 procent, säger Niklas Johansson, direktör för kommunikation och klimat på LKAB.
Den 31 oktober löper Cementas tillstånd att bryta kalksten i Gotland ut. I förra veckan satte Mark- och miljööverdomstolen stopp för förnyad brytning på grund av ett otillräckligt ansökningsunderlag. Tillverkningen på Gotland står i dag för 75 procent av den cement som används i Sverige. LKAB varnar nu för extrema konsekvenser.
– Vi använder i dagsläget mer betong än vad som går åt för gjuta bottenplattor till alla nybyggda hus i Sverige under ett år.
Det ska också vara svårt att hitta rimliga alternativ.
– Det finns inte massa cement över i närområdet. Det tar lång tid att byta leverantör. Tittar vi på alternativ ligger de långt bort och är väsentligt sämre ur hållbarhetsperspektiv. Det innebär längre transporter och mer logistik och säkerligen dyrare priser. Men nu står vi här klockan fem i tolv, säger han.
Arbetsmarknaden i Gällivare och Kiruna kan drabbas hårt.
– Vi utgår ifrån att Cementa och myndigheterna hittar en lösning men löser det sig inte så är det klart att det får konsekvenser inte bara för oss utan också för leverantörer, entreprenörer, kunder och anställda.
LKAB riktar också särskilt kritik mot hur tillståndsprocesserna.
– Man ska ha klart för sig att domstolen inte har prövat miljöfrågan. De har sagt att underlaget är för dåligt. Det är alltså inte så att man kommit fram till att miljöeffekterna är för stora Och här står vi alla i byggindustrin och gruvbranschen och ser på sidolinjerna att effekten på hela samhällsbygget kan bli omfattande.
Man försöker nu påverka regeringen via branschorganisationer tillsammans byggindustrierna och fackföreningar.
– Vi har identifierat tillståndsprocesser, tidsåtgången och hur de kan haka upp sig som den största risken för våra framtidssatsningar. Vi ska satsa 10–20 miljarder kronor i olika projekt där Hybrit är ett av dem, säger Niklas Johansson, direktör för kommunikation och klimat.