Konstprojektet Loggbok har pågått sedan 2011 och på onsdagskvällen var det vernissage. Det handlar om en konstnärlig gestaltning som ska bevara de minnen som finns från området.
Husen står inte längre kvar, de revs i somras. Där husgrunden en gång stod finns nu konstverken som utformats av de tre konstnärerna Sofia Sundberg, Ingo Vetter och Karl Tuikkanen.
– Loggbok är ett minneslandskap byggt av rivningsmassor, säger Joanna Zawieja, producent för stadsutveckling på Statens konstråd.
Projektet i sig är unikt eftersom konstnärer har varit med i alla dess faser. Det handlar rent konkret om ungefär 2 000 ton ofarliga rivningsmassor i form av betong och tegel som har byggts in i stålkorgar, så kallade gabioner.
Gabionerna användes just för att människor skulle kunna både se och känna på materialet och därigenom tillvarata minnena från platsen.
Så småningom kommer ändå gropen, som ständigt växer på grund av den pågående underjordsbrytningen av järnmalm, att äta upp även detta konstprojekt som ingår i gruvstadsparken.
– Det är någonting poetiskt, hur ett minneslandskap över en förlust och en förvandling tillslut själv går förlorat, säger Joanna Zawieja.
Konstnären Sofia Sundberg förklarar vidare:
– Man kommer att kunna se platsen och den kommer att finnas här. Platsen kommer att finnas i alla som har varit här och de kommer att kunna titta in och se sitt gamla hus.
När resterande hus på Ullspiran rivs kommer även de att gestaltas på liknande sätt.
– Vi måste hitta en bra lösning att bevara staden även efter att arkitekturen har lämnat platsen, säger Ingo Vetter.