Tvåhundra stolar hade ställts fram men så mycket folk dök upp att man fick söka rätt på ett 60-tal till. Ändå var det folk som stod och kultursekreterare Lennart Lantto uppskattade antalet besökare till 350 stycken. På scen talade Kristina Zakrisson och Johannes Marainen, dessutom uppträdde Inga-Maija Blind, Lars-Ánte Kuhumen och en kör bestående av elever från Samiska Skolan i Kiruna.
– Kul att det är så himla mycket folk, verkligen jättemycket. Det visar ju att den samiska nationaldagen har en betydelse för samerna, säger Lars-Ánte Kuhmunen.
För honom var det första gången han framförde den samiska nationalsången som på nordsamiska heter "Sámi soga lávlla".
– Jag är ju ingen sångare på det sättet, så det var speciellt, jag är ju trygg i jojken. Men det är en otroligt vacker sång, med en otroligt vacker text.
När det blev Johannes Marainens tur att tala på scen handlade det om den samiska identiteten och vem som har rätt att kalla sig same. En fråga som hänger över det samiska samhället och som skapat många problem.
– Frågan är så viktigt, så viktigt. Staten har gjort att vi samer blivit splittrade. Jag träffade några skogssamer nu som sade: "Du har alldeles rätt, vi platsade inte på nomadskolan men inte heller i byaskolan". Situationen har fått folk att undervärdera sig själva, att inte ha någon självkänsla. Idag finns det många ungdomar som känner att de inte är värda något som samer, säger Johannes Marainen och berättar om en situation som uppstod i norska Karasjok.
– På 80-talet hade man den största självmordsfrekvensen bland unga. När man började undersöka varför såg man att barnen inte var barn till norrmän eller samer som acklimatiserats i det norska samhället. De var inte heller barn till renskötande samer som hade en trygghet i identitet där. Det handlade om barn som hamnat mittemellan. Då satte man in åtgärder för att få upp deras självkänsla och idag har Karasjok den lägsta självmordsfrekvensen bland ungdomar. Det visar hur viktigt det är med en identitet. Att män känner att man är värd något.
Johannes Marainen riktade därför en utmaning till Kiruna kommun, att alla högstadie och gymnasieelever ska få se hyllade filmen "Sameblod" som en del av undervisningen.
Vad betyder "Sameblod"?
– Otroligt mycket. Filmen gör att elever kan börja få en insikt i hur utanförskapet varit för samerna. Filmen visar något som ingen egentligen känner till. Det är en film som berör på djupet, den får elever att känna och gör det lättare för lärare i skolan att ta upp det samiska i övrigt.