Ända sedan 60-talet har Helikopterflottiljen nyttjat fjällmiljön för övning och i år är inget undantag – ett intensivt program väntar den kommande veckan med upp till tre flygpass om dagen där det längsta kan vara upp till tre timmar.
– Miljön är den svåraste i Sverige för oss att verka i. Det ombytliga vädret gör att man måste vara mycket förtänksam. Fjällen har många utmaningar med vindar som kan bli extremt höga, att det är referensfattigt och svårt att bedöma avstånd.
– Vi övar här för att – klarar man den här miljön klarar man allt, säger Niklas Perman.
Där finns en tydlig respektfullhet för fjällmiljön från befälet för 1. Helikopterskvadronen som kan vara värd att lägga på minnet för den som vill ta en fjälltur i foppatofflor.
Det är fredagsmorgon och dimman ligger tät över Abisko där personalen från Helikopterflottiljen väntar på besked från meterlogen. Vädret avgör vilken typ av övningar som kan genomföras och vilken personal som ska lastas i de två Helikopter 14.
– Vår huvuduppgift nu är att utveckla räddningsförmåga igen, undsättning i militära termer. Med det avses räddningsförmåga för att hämta folk som hamnat risigt till i krig, säger Niklas Perman.
– Vårt huvudfokus är inte att undsätta turister i fjällen. I första hand utvecklar vi nationellt försvar för att kunna göra insatser i väpnat angrepp , sedan spiller det ut förmåga som går att använda som stöd i civilt sammanhang.
En förmåga som funnits inom försvaret tidigare när man hade ett större ansvar och delaktighet i fjällräddningen. Något som försvann när Försvarsmakten lade om fokus mot internationella insatser som först svenska trupper till bland annat Afghanistan och Mali. Men, för att göra en lång historia kort, världsläget är nu ett annat och Försvarsmakten har ett annat fokus.
– Nu är fokus invänt mot det nationella försvaret igen och där ingår att återupprätta den här förmågan.
– Vår målsättning är att under det här året åter ha kompetens för att exempelvis sätta ner eller plocka upp personal med vinsch. Där är vi inte än och fokus på veckan övningar är mer grundläggande.
Landning i breda dalgångar, landning på klipphyllor och i grytor samt landning på fjälltoppar.
Hur realistiskt är det med en strid i fjällmiljö?
– Det finns två aspekter av att vi övar i fjällen. Det ena är nyttan i att kunna säga att vi kan försvara hela riket, att få ut folk överallt. Det andra är om exempelvis en Jaspilot skjuter ut sig och råkar landa i fjällen – då kan vi hämta honom eller henne där.
Ytterligare kan kunskapen att landa mot en klippavsats omsättas till ett höghus i storstadsområde.
– Övar man det svåraste klarar man allt annat.
Att man siktar på att utveckla den här spetskompetensen innebär inte att Försvarsmakten på något sätt ska ta ett helhetsansvar för fjällräddning – för det krävs ett politiskt beslut, utan man ser snarare en möjlighet att kunna finnas som ett stöd igen. För ungefär fyra veckor kom frågan när fyra turister gick in i fel dal på väg mot Kebnekaise och ett larm om fjällräddning gick.
– Man undrade om vi var beredda att ställa upp och vi svarade – ja.
Då återfanns turisterna med av skoterburen fjällräddning men då fanns även Helikopterflottiljen redo att lyfta – igen-