Avhandling om sedvanerätten
Sedvanerättens innehåll måste utredas - var den gäller och vilka som omfattas av den.Det menar rättsvetaren Christina Allard i en doktorsavhandling.
- De samiska rättigheterna till mark och vatten, sedvanerätten, är inte tydligt reglerade och rättsligt oklara på många punkter, säger Christina Allard.
- Man vet inte riktigt hur samisk sedvanerätt förhåller sig till andra markanvändares rättigheter. Eftersom sedvanerätten i grunden är en oskriven rätt, och alltså oberoende av lagstiftning, är det svårt att veta som egentligen gäller.
Urminneshävd
I Sverige används vanligtvis begreppet urminneshävd för att rättsligt förklara hur en rättighet till mark eller till jakt och fiske inom ett område uppkommer. Urminnes hävd är ett gammalt begrepp med rötterna i kyrkorätten som utvecklats inom bondekulturen. Urminnes hävd har i princip inte använts förrän frågan om samisk markanvändning blev aktuell. Den historiska bakgrunden försvårar situationen, menar Christina Allard.
- De rättsliga förutsättningarna stämmer inte överens när det gäller traditionell samisk markanvändning och därför är det nödvändigt med en anpassning.
Christina Allard är övertygad om att man måste utreda vad sedvanerätten innehåller, inom vilka områden den ska gälla och vilka personer eller grupper som ska omfattas av den.
- Enligt den svenska rennäringslagen tillfaller renskötselrätten hela den samiska befolkningen. Rättsligt sett är det mycket märkligt eftersom sedvanerätten bygger på att man använt ett särskilt markområde under lång tid, säger Christina Allard.
- Alla samer har inte varit renskötare och inte heller samebymedlemmar, något som krävs för att få utöva renskötselrätten. Någonstans har även jakt- och fiskesamerna en sedvanerätt, men fram till i dag har inte någon ersättning getts till dem som förlorat sin samiska jakt- och fiskerätt.
Betesmark i flera kommuner
Att rättssystemet inte förmår synliggöra den traditionella markanvändningen är ett stort problem. Det gäller inte minst miljöplaneringen inom det svenska renskötselområdet. Den kommunala översiktsplanen till exempel, är inte juridiskt bindande och omfattar bara respektive kommun, medan samebyarnas betesmarker ofta sträcker sig över flera kommuner.
- Inom renskötselområdet finns det rättsliga regleringar som skyddar miljön. Men det finns ingen bra nivå där det kan fattas strategiska beslut i markanvändningsfrågor. Det resulterar i att man inte kan bedöma samverkande miljöeffekter och man får ingen övergripande bild av hur det ser ut inom ett renskötselområde, säger Christina Allard.
Christina Allard hoppas att hennes avhandling kan ge en mer nyanserad bild av konflikter i renskötselområdet - "det är många som tycker, men som få vet".
- Det är inte bara svart och vitt. Det är svåra rättsliga frågor men vi måste veta vad vi pratar om och förstå den rättsliga grunden. Först då kan vi föra en konstruktiv och öppen diskussion.
Christina Allards doktorsavhandling, Two sides of the coin: rights and duties. The interface between environmental law and Saami law based on a comparison with Aoteoaroa/New Zealand and Canada, läggs fram den 27 september vid enheten för rättsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.
Så jobbar vi med nyheter