Beställningen av två tröjor och två plädar gjordes från hantverksbutiken Carl Wennbergs i Kiruna den 8 januari. På beställningen, gjord med en så kallad rekvisitionsblankett ur den sedan tidigare polisanmälda avdelningschefens rekvisitionsblock, står det att plaggen och plädarna ska ges som kompensation till två personer/familjer. Två ovanliga efternamn har angivits, namn som är lätta att identifiera. Rekvisitionen med namnen lämnades till butiken.
Det visar sig vid vår kontroll att ett av de angivna namnen tillhör en faktisk person, som vid den tiden var bosatt i det kommunala boende dit varorna beställdes. Enligt det som står på blanketten skulle hon få tröjorna som kompensation för söndertvättade kläder.
– Den 8 januari satt vi och vakade vid mammas dödsbädd på boendet. Hon dog den 10, berättar en av döttrarna.
Både hon och en annan dotter bekräftar att varken de eller deras mamma någonsin mottog några tröjor och de är mycket upprörda över att deras mammas namn användes på detta sätt. Den ena dottern gjorde en polisanmälan gällande brott mot sekretessen och polisen i Kiruna bekräftar att en anmälan har kommit in.
– Det här är väldigt osmakligt. Det här kan ju ha förekommit hur länge som helst, vår mors namn kan ha missbrukats tidigare. Att man anser sig ha den rätten! Det handlar om värdegrundsfrågor, här har syftet varit att kränka och vanära vår döende mor och vår familj, säger dottern som har gjort polisanmälan.
– Där stod min mammas namn, som om det inte hade något som helst värde. Den spärr som skulle ha funnits där, fanns inte.
Båda döttrarna konstaterar att det hade varit mindre allvarligt om ett vanligt namn hade angetts, som inte kunde kopplas till en specifik person.
– Vi satte in vår mamma i kommunal omsorg, i tron att det är lika behandling av alla som gällde och att hon var skyddad av sekretessen, som alla andra.
En av döttrarna har själv en yrkesbakgrund inom det sociala området och hon ifrågasätter starkt hur det står till med kunskapen om vad sekretessen betyder i Kiruna kommun.
– Inom det sociala arbetar man mycket med att personalen ska förstå vad tystnadsplikten betyder och var gränsen går. Det här måste vara ett allvarligt misslyckande för förvaltningen. Men här vill man till varje pris skydda sina egna och töjer på gränserna. Har det blivit så laglöst att sekretesslagen kan sättas ur spel i en kommun, då är det allvarligt.