I Västerbottens- och Jämtlandsfjällen har man under våren och sommaren haft starka misstankar om att äggtjuvar varit i farten och plundrat fågelnästen. Det uppger länsstyrelsen i området.
Det är samlare som istället för frimärken samlar på fågelägg, oavsett hur sällsynta eller utrotningshotade fåglarna är.
– Har det skett i Västerbotten så är det väldigt sannolikt att de varit i Norrbotten också. Mindre grupper reser runt genom landet för att samla på sig så mycket som möjligt, de fågelskådar på dagen och plundrar på kvällen. En slags stöldturné, säger Lena Bondestad, biolog och handläggare på naturmiljöenheten, länsstyrelsen Norrbotten.
Att spana efter tjuvar är en av arbetsuppgifterna för länsstyrelsens fältpersonal, men det är en svår uppgift eftersom det är svårt att se skillnad på en vanlig fågelskådare och någon som tänker komma tillbaka för att tömma fågelboet.
– Det är väldigt ovanligt att någon ertappas på bar gärning, men tyvärr så har polisutredningar visat att äggstölderna är mycket vanligare än vi tidigare trott. Det finns ett litet nätverk av människor med det här intresset och de säljer eller byter ägg med varandra, säger Lena Bondestad.
Äggen som stjäls punkteras det hål i, innehållet sugs ur och de ställs i monter för åskådning. Det förekommer ingen kläckning eller uppfödning.
Arter som ofta drabbas är rovfåglar, ugglor, vadare och andra sällsynta sjöfåglar. Stölder klassas som jaktbrott, artskyddsbrott och det kan även röra sig om jakthäleri.
Det finns en internationell marknad för försäljning och byteshandel, huvudsakligen inom Europa, för att få tag i ägg som inte finns i det egna landet. Sverige, och framförallt fjällvärlden, blir extra utsatt eftersom det finns många sällsynta arter som inte finns i många andra länder.
Lena Bondestad har hört om summor på tiotusentals kronor för väldigt sällsynta fågelägg.
– Det handlar om enorma pengar, där redan hotade arter drabbas hårdast. De som håller på med stölderna har god kunskap om fåglarna så de vet mycket väl hur hårt det kan slå mot artens bestånd, säger hon.
Hon ger ett exempel i fjällugglan som 2015 häckade på svensk mark för första gången på över 30 år, och det tros inte skett sedan dess. Minsta lilla stöld skulle ge förödande konsekvenser för det redan hotade beståndet.