Sedan drygt 100 år pågår forskning vid Abisko naturvetenskapliga station. Och ända sedan 1934 har huvudmannen hetat Kungliga vetenskapsakademien. Så är det inte längre.
Den 1 december tog myndigheten Polarforskningssekretariatet över verksamheten.
I går skulle överlämnandet firas - och det gjorde man också, även om skaran var något tunnare än tänkt.
Fast på tåget
Representanterna från Polarforskningssekretariatet satt nämligen fast på ett stillastående tåg mellan Kiruna och Gällivare.
Det blev platschefen Christer Jonasson som fick ställa sig vid talarstolen i stället.
- Jag tror att det här blir bra. Vi är en oerhört framgångsrik station som under senare år har lidit av nedskärningar. För åtta år sedan hade vi 14 heltidstjänster. I dag har vi sju, sade han.
- De signaler vi har fått tyder på att man nu ska förstärka budgeten. Och det är väldigt viktigt, fortsatte han som hoppades att mer pengar ska leda till fler forskare på stationen.
Abisko naturvetenskapliga station sysslar med en mängd olika saker. Man administrerar forskning, koordinerar forskning och utför forskning. Man möjliggör forskning för forskare från hela världen och har ungefär 10.000 gästnätter årligen från gästforskare. Man jobbar med forskningsstöd, tillstånd, bedriver undervisning och levererar data över hela världen.
En guldgruva
Och så har man sedan nästan 100 år ett omfattande miljöövervakningsprogram där man studerar temperatur, nederbörd, islossning, djur och växter.
- Abisko är en guldgruva för klimatforskningen. Dels på grund av all den samlade kunskap som finns. Men också på grund av det geografiska läget. Det gör oss unika i världen och vi spelar en väldigt stor roll för den internationella forskningen, sade den tidigare ständige sekreteraren för Kungliga vetenskapsakademin, professor Gunnar Öquist och överlämnade nyckeln till stationen med orden:
- Jag önskar er all lycka. Vi finns här för er också i framtiden om ni behöver oss.