Den 27 juli försvann Joakim Durhan. Två dagar senare ringde hans mamma Anette Sturk till polisen och anmälde sonen försvunnen. Hon ringde också en av sonens tidigare vänner, en man som varit tillsammans med hennes dotter, tillika Joakims storasyster, för att fråga om han hade sett till Joakim.
Den som hon pratade med var Mattias Sandberg – en av mördarna.
– Han pratade om ditt och datt, men han hade inte sett till Joakim och han hade inte hört något, berättar Anette Sturk.
Hon säger att hon nu efteråt är så förbannad.
– Hur kunde han vara så iskall och ljuga mig rakt i ansiktet? Han som varit tillsammans med min dotter.
Enligt hovrätten var det Sandberg som tog stryptaget på Joakim Durhan, en handling som till slut ledde fram till att han tappade andningen och sedermera avled.
Anette Sturk är att anse som en expert på sin sons dödsorsak. Hon har följt med både på tingsrättsförhandlingen och rättegången i hovrätten. Hon har läst förundersökningsprotokollet från pärm till pärm ett flertal gångar. Hon vet hur han dödades och även hur männen hällde bensin över hans kropp och sedan tände eld.
– Jag har sett bilderna på Joakims kropp och jag lovar, bilderna har fastnat på näthinnan. Under hovrättsförhandlingen gick jag ut när bilderna skulle förevisas, jag orkade inte se dem en gång till.
I rättssalen fick Anette Sturk chansen att berätta om sin son. Proceduren säger att man ska tala till rättens ordförande när man avlägger sitt vittnesmål – men det gjorde inte Anette Sturk.
– Jag tittade rakt in i ögonen på de tilltalade och jag såg hur obehagligt de tyckte det var, de blev nervösa.
Hon välkomnar hovrättens dom, även om Jimmy Larsson, Markus Isaksson och Mattias Sandberg inte dömdes till 18 år, vilket var hennes önskan.
– De dömdes för mord och det är viktigt. Faktum är att jag var livrädd att de inte skulle dömas för mord. Jag själv dömdes till livstids fängelse, säger hon och fortsätter:
– Jag får aldrig mer stryka hans kind eller krama honom.
Hon berättar att hennes son nu ligger kremerad i en urna bredvid hans farmor som betydde mycket för honom.
Sorgearbetet har bara börjat för Anette Sturk och övriga anhöriga.
– Jag ska börja gå till en psykolog för jag fixar inte det här själv. Jag får ständiga ångestattacker och har svårt att sova. Det är så jobbigt att leva med tankarna, säger hon.