Mitt på lågfjället Sjisjka, med Kebnekaise som bakgrund och Stora sjöfallet som inramning, håller 30 vindsnurror just nu på att resas upp. Om allt går enligt planen kommer vindkraftparken att vara i fullt bruk och förse cirka 43.000 hushåll med el redan i oktober. Men delar av kraftverken ska tas i bruk redan innan.
- Vi vill börja producera så snart som möjligt så vi kommer att ta turbinerna i bruk fyra i taget allteftersom de blir klara, säger projektledare Rolf Rubensson från huvudentreprenören Jemtska.
Ingen väg
När bygget påbörjades i juni förra året fanns det ingen väg som ledde till Sjisjka. Allt material, till och med mankraften, kom i stället via järnvägen.
- Det känns häftigt att få bygga så här i ett helt väglöst land. Det är ett mycket speciellt projekt, säger biträdande projektledare Rune Eriksson.
Sedan tre veckor tillbaka löper dock en smal grusväg parallellt med järnvägen. Den har gjort det möjligt för de massiva vindtornsdelarna att anlända via lastbil i stället för tåg.
Samarbete
Jemtska och deras underentreprenörer, varav många har anknytning till lokala företag, har under projektets gång fått hjälp av Girjas sameby, ett samarbete som Jemtska ser som mycket viktigt och värdefullt.
- Vi är gäster i sameland och det måste vi vara medvetna om. Därför är vi väldigt stolta och glada över att vi har kunnat samarbeta så bra med Girjas under arbetets gång, säger Rolf Rubensson.
Av säkerhetsskäl har de hägnat in området kring servicebyggnaderna och satt upp grindar vid järnvägen men de vill inte att fjället ska vara stängt för renarna. Tvärtom hoppas Rune Eriksson på att de drygt 17 kilometer vägar som de har anlagt uppe på berget även ska komma rennäringen till godo.
- Jag hoppas att de kan dra nytta av att de, i och med de här vägarna, kan ta sig ytterligare en mil upp på berget med till exempel fyrhjulingar, säger Rune Eriksson.
Miljö
Även naturen och miljön är en viktig fråga och det finns strikta regler för hur man ska hantera riskerna för miljöpåverkan. En självklarhet, menar Rune Eriksson.
- Vi lånar ju bara den här marken av våra barn och barnbarn. Vem vet hur det kommer att bli om 20-25 år? Då kanske vi inte är kvar här men då ska miljön finnas kvar, säger Rune Eriksson.
Han tror starkt på vindkraft som framtidens kraftkälla och känner tillförsikt för projektet. Samtidigt så finns även ett visst vemod vid tanken på den dag då projektet står färdigt och de ska överlämna platsen till ägaren Sjisjka Vind.
- Det är fantastiskt vackert här, man har alltid bra utsikt, och det har varit ofantligt kul. Jag tror nog inte att jag någonsin kommer att få möjlighet till att göra något sådant här, i de här förutsättningarna, igen, säger Rune Eriksson med ett brett leende.