Ytterligare ett inlägg om flyghaveriet finns på forskning.no. Fem forskare vid Bergens universitet har engagerat sig i gåtan om hur Herculesmaskinen kunde gå i backen.
Dåligt väder med kraftiga vindar rådde vid olyckstillfället i området. Vinden kom från sydväst. När vindarna träffade Kebnekaise pressades dessa först uppåt för att sedan falla på läsidan av fjället.
Fallvind
Den fråga som forskarna ställer sig är om dessa "lävindar" kan ha påverkar flygningen. På väg mot Kiruna är det möjligt att planet kom in i ett område där luften var på väg nedåt.
Den vertikala hastigheten i vinden kan vid tillfället ha varit 5-7 meter per sekund. Planet kan då på tio sekunder ha tappat 50-70 meter i höjd, menar forskargruppen.
En hypotes, betonas det. Man avser att arbeta vidare med teorin där fokus ligger på att beräkna hastigheten i fallvindarna vid tidpunkten för flyghaveriet.
Bergenforskarna nämner också nedisning, turbulens och tryckfall som tänkbara orsaker till att militärplanet störtade.
En typ av fallvind låg bakom svenska byvindrekordet i närbelägna Tarfala på 81 meter per sekund 1992.