Hälsan ska kartläggas
Fem orter i Europa har valts ut i en omfattande studie i hälsa och livsstil. En av platserna är byn Karesuando i Norrbotten. - Vi har fått ett fantastiskt gensvar av byborna som tycker att det är roligt att undersökningen har placerat Karesuando på Europakartan, berättar professor Ulf Gyllensten från Uppsala universitet.
I dag återvänder Ulf Gyllensten till Sveriges nordligaste tätort. Under de tre år som gått sedan starten har 740 hälsoundersökningar genomförts med frivilliga Karesuandobor. - Det är en otroligt bra siffra med tanke på att det bara finns 1.000 bosatta i området, konstaterar Gyllensten.Han lyfter fram ortens egen sjuksköterska Svea Hennix som en nyckelperson i projektet. Det är hon som genomför varje hälsokontroll, där man bland annat mäter blodfetter, lungförmåga samt bentäthet. Det ställs också frågor om bybornas medicinska hälsotillstånd, om vad de äter, om de röker och om deras fysiska aktiviteter.Tanken är att Eurospan-projektet ska fungera som en förebyggande studie, där man i tid ska kunna upptäcka vilka som befinner sig i riskzonen. Varje år hålls informationsmöten där deltagarna kan ta del av de senaste resultaten.Många allergiker
Den här gången återvänder Ulf Gyllensten till Karesuando för att titta närmare på en överraskande upptäckt.Nästan 30 procent av Karesuandoborna har uppgett att de har någon form av allergi. Det handlar om både hösnuva och pälsallergier.- Resultatet är förvånande, betonar Ulf Gyllensten. Det borde ha handlat om en siffra på max 10-20 procent. Befolkning i Karesuando har fler kontakter med pälsdjur - hund och vilt - än andra européer, vilket fick mig att tro att siffrorna för pälsdjursallergi skulle vara låga här. Vi vill titta närmare på det här. Därför kommer vi att vända oss till allergikerna med fler detaljerade frågor under våren.Högt kolesteorol
Ett annat intressant område för studien är hur kosten påverkar Karesuandoborna. Det är få platser i Europa där tillgången till viltkött är lika stort som i de nordligaste delarna av Sverige.Dagens forskning visar entydigt på att viltkött är nyttigare än kött från tamboskap. Trots det har byborna förhållandevis höga kolesteorolvärden. - Det kan bero på att om man äter vilt ofta, vilket borde innebära att man får i sig mycket fett och att det i sin tur ger ett utslag i mätningen av blodfetter, funderar Ulf Gyllensten.När det handlar om kolesteorol har forskarna upptäckt stora skillnader mellan byborna i Karesuando och öborna på Vis utanför det kroatiska fastlandet.- Där äter befolkningen en diet bestående av fisk och skaldjur. Och där är kolesteorolhalterna - precis som man skulle kunna misstänka - betydligt lägre.Under måndagen och tisdagen kommer Ulf Gyllensten och Svea Hennix att hålla informationsmöten i Karesuando och Övre Soppero. Tanken är att utvidga undersökningen till att omfatta även de boende i området kring Soppero. Förhoppningen är att hitta ytterligare 300 frivilliga.
Projektet inleddes 2006 och har klart med finansiering för tre år. Den främsta orsaken till att projektet har koncentrerats till fem platser utanför tättbefolkade områden är att hitta frivilliga med traditionell kosthållning och stabila levnadsförhållanden. Fem platser har valts ut för den omfattande hälsoundersökningen. ORKNEYÖARNA omfattar omkring 200 öar. Ögruppen ligger norr om det skotska fastlandet. Centralorten heter Kirkwall och har 7.000 invånare. Totalt bor över 19.500 människor på öarna.BERGSBYAR I SYDTYROLEN tillhör den tyskspråkiga delen av Italien. Centralorten heter Bolzano med närmare 100.000 invånare. Regionen Trentino-Alto Adige har delvis självstyre.VIS är en ö i det adriatiska havet. Den ligger 45 kilometer från det kroatiska fastlandet. Den största byn har närmare 1.800 invånare som i huvudsak livnär sig på turistnäringen.RUCTHEN är en mindre centralort på det nederländska slättlandskapet. Den lantliga bondesamhället ligger utanför Rotterdam.KARESUANDO är Sveriges nordligaste tätort. Byn fick sin första fasta bebyggelse på 1670-talet. Byn har cirka 300 invånare.
Så jobbar vi med nyheter