Skarpa eggar och vass design

I flera års tid har Johan Stenevad ordnat kurser i knivmakeri i den lilla byn Kangos. I ett garage alldeles intill Lainio-älvens strand lär sig nio knivmakare att tillverka knivar som de sedan tävlar med i Svenska mästerskapen.

UDDA MATERIAL. Vackert blir det, men vem kunde tänka sig att tusentals år gamla mammutbetar, valtänder och valrossbetar används i skaften? Foto: Mattias Forsberg

UDDA MATERIAL. Vackert blir det, men vem kunde tänka sig att tusentals år gamla mammutbetar, valtänder och valrossbetar används i skaften? Foto: Mattias Forsberg

Foto: Mattias Forsberg

Kangos2011-04-16 06:00

I ett mörkt lastbilsgarage i Kangos sågas, slipas och putsas det på för fullt. Den ena kniven vackrare än den andra tillverkas av de totalt nio deltagarna i kursen. Kursledare är Anders Hedlund, en känd knivmakare som har rest ända från Lysekil.

Att göra en kniv
Jo, man börjar med att tillverka ett blad om man ska gå hela vägen. De flesta som i dag tillverkar knivar köper färdiga blad.

När man väl har ett blad är det dags att skafta kniven, det vill säga sätta på material för skaftet.

En enkel brukskniv består oftast bara av ett träskaft medan tävlingsknivar som de riktiga entusiasterna tillverkar kan innehålla allt från mammutbetar och guldinslag till ädelträ, horn och liknande.

Tävlingsknivar
Experter och glada amatörer tävlar i Svenska mästerskapen i knivmakeri. På kursen i Kangos går man nu igenom hur tävlingsknivar ser ut.

- På den här kursen lär vi oss att göra en tävlingskniv. Vi lär oss vad domaren tittar på när han håller i en av våra knivar som vi tävlar med. Det handlar om form och design men det ska också vara välslipat. Det får inte finnas några sliprepor för domarna hittar allt, säger Johan Stenevad.

500 knivar
Själv har Johan tillverkat knivar sedan slutet av 1990-talet och genom åren har det blivit cirka 500 knivar.

Han kom in på knivtillverkningen eftersom han är lärare och då arbetade som slöjdlärare.

- Det var en elev som kom och sa att han ville göra en kniv och jag sa att jag inte kunde. Han tyckte att jag skulle lära mig och sedan lära honom. Han motiverade det så bra så att jag tog kontakt med en gammal knivmakare i byn som fick lära mig, säger Johan Stenevad.

Totalt är det nio deltagare på kursen, alla medelålders män - förutom Andreas Kuro, yngste deltagaren med sina 16 år.

- Det går bara bra att arbeta med gubbarna, säger han och skrattar.

Han har tillverkat knivar i drygt ett år och det har hittills blivit 14 knivar.

- Allt började som en rolig grej. Jag gjorde en kniv på slöjden i skolan och tyckte det var så roligt att jag ville fortsätta, säger han och fortsätter putsa på knivskaftet av masurbjörk.

Knivmakeri en hobby
Knivmakeriet är bara en hobby vid sidan av det vanliga jobbet för alla deltagare på kursen. Det är bara en handfull knivmakare som kan leva på att tillverka knivar och blad i Sverige. På kursen kan deltagarna socialisera med andra likasinnade och passa på att hämta inspiration från varandra.

- Det sociala är nästan lika viktigt som att lära sig, säger Kent Tunlind.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om