Knivigt finlir med habaki på schemat

I fyra dagar jobbar åtta män med att tillverka en liten silverdetalj till kniven.
- Det kan tyckas länge, men silversmide är inget enkelt hantverk, säger Conny Arnerlöv, kursdeltagare.

EXPERTHJÄLP. Conny Arnerlöv får hjälp av kursledare Sara-Mi Liljeholm. "Jag hade för varmt under uppvärmning så min habaki förstördes. Därför får jag nu ta hjälp av expertisen", säger Conny Arnerlöv.

EXPERTHJÄLP. Conny Arnerlöv får hjälp av kursledare Sara-Mi Liljeholm. "Jag hade för varmt under uppvärmning så min habaki förstördes. Därför får jag nu ta hjälp av expertisen", säger Conny Arnerlöv.

Foto: Sabina Nilsson

Kangos2012-11-01 06:00

Det är en salig blandning deltagare som träffas i Kangos, denna oktoberhelg.

Här finns till exempel en kärlkirurg, en serietecknare, en fotograf, en virkesmätare och en värdshusägare. Alla med en sak gemensamt: intresset för knivmakeri.

Det är Sara-Mi Liljeholm från Umeå som leder kursen i silversmide. Hon är egentligen utbildad guldsmed, men jobbar även med silver.

Japansk detalj
Med sig har hon sin man, Roger Bergh, som är en av landets främsta bladsmeder och knivmakare. Han hjälper till och instruerar deltagarna i design.

Just vid det här kurstillfället ligger fokus på tillverkningen av en habaki, det vill säga en japansk silverdetalj på kniven.

- Det är en liten bit silver som är på knivbladet, alldeles vid övergången mellan knivblad och knivskaft. De vi tillverkar här är inte en traditionell habaki, men idén kommer därifrån, säger Sara-Mi Liljeholm.

När deltagarna känner sig färdiga och nöjda med sin habaki finns tid att göra vad man vill. Erik Johansson från Stockholm jobbar som administrativ chef för en arbetsgivarorganisation men har knivmakeriet som en hobby på fritiden.

Han har precis tillverkat ett hängsmycke föreställande ett löv som han ska ge till sin systerdotter.

- Som alltid kan jag konstatera att när jag gör något för första gången så blir det mesta fel. Men när jag tittat på Sara-Mi och gjort som hon visat så går det lättare och ganska fort hittar jag tekniken.

Han hade hört talas om kursen i silversmide och åkte utan att tveka upp till Kangos för att delta.

- Det var självklart att komma hit. Bara att gå runt och inspireras av varandra ger så otroligt mycket, säger han.

Johan Stenevad driver Wärdshuset i Kangos, som arrangerar kursen. Själv har han varit hobbyknivmakare i snart 13 år.

Det hela började när han arbetade som slöjdlärare och eleverna vill lära sig att göra knivar.

- Då krävdes att jag kunde det för att lära vidare. Och jag blev fast.

Konstnärlig ådra
För att bli en god knivmakare eller silversmed krävs ett brinnande intresse och någon form av konstnärlig ådra, enligt Robert Bergh och Sara-Mi Liljeholm.

- Det är bara att titta på de här deltagarna, alla är mer eller mindre hantverkare i sina yrken också, säger Conny Arnerlöv från Umeå som till vardags arbetar som kärlkirurg.

De åtta deltagarna kommer från Stockholm, Umeå, Kiruna, Luleå och Pajala.

- Vi brukar hålla två kurser per år men det ska utvecklas. Det finns nämligen en väldigt stor efterfrågan, säger Johan Stenevad.

Så här görs en habaki

Först ritar man en pappersmall som provas på knivbladet för att se till att den passar och följer eventuella linjer.

Sedan läggs mallen på en silverplåt varpå man sågar ut konturen.

Därefter filas kanter till, eventuella mönster och detaljer poleras och filas också.

En passbit löds fast så att silverplåten går runt hela knivbladet.

Slutligen formas habaki-bitens konturer efter knivskaftet så att inga kanter sticker utanför.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om