Videon är inte längre tillgänglig
Han är mitt uppe i arbetet att flytta sin renhjord från vinterbetet i skogarna utanför Luleå till kalvningsområdet som ligger fyra kilometer från den planerade vindkraftsparken.
– Här har vår familj funnits sedan bronsåldern. Det är ett perfekt ställe för renskötsel.
Snart kan den långa epoken vara över.
Vi befinner oss på en plats som kallas Tolk. Den ligger strax väster om Talljärv.
Henrik Andersson driver ett av tre renskötselföretag i området. Han ingår i Gällivare skogssameby vars betesmarker sträcker från kusten ända upp till Malmfältskommunen.
15 år gammal började han arbeta med renskötsel. 20 år senare har hans företag, som också sysslar med turism och skogsvård, 15 säsongsanställda.
Intill renhagen står en järnkåta som en gång byggdes av hans farfarsfar eller möjligen ytterligare en generation tidigare.
– Här finns allt vi behöver. Det finns kåtor, gamla bodar, torvtäkter, rökerier samt gamla timrade hagar som är hundratals år gamla. Den här tiden på året brukar vi ta hit våra renar för att de måste få vara i fred för att kunna kalva. I Luleå kryllar det av folk överallt, men häruppe i skogarna finns inte en enda bofast.
Henrik Andersson anser att renskötseln hotas av företaget Vasa Vinds planer att anlägga en vindkraftspark på Hällberget. I november 2014 lämnade företaget in en ansökan till Länsstyrelsen i Norrbotten om att sätta upp 150 vindsnurror.
– Vi har inte fått vara med i processen. Det är möjligt att det här hade kunnat gå att lösa om vi kunnat påverka placeringen av vindsnurrorna, kanske flyttat något verk. Men vindkraftsbolaget har redan bestämt sig var allt ska ligga. När vi försöker förklara konsekvenserna möts vi av samma svar som exploatörer alltid brukar säga: ”Vi tar bara 0,5 procent av er areal.”
Han fnyser irriterat och fortsätter:
– Det handlar inte bara om själva vindsnurrorna. Det ska byggas en kraftledning ända till Boden. Det ska anläggas vägar som skär rakt igenom vårt område. Det är enorma arealer av skogsmark som blir obrukbara i vad fram till nu varit väglöst land.
Henrik Andersson är besviken på Överkalix kommuns agerande och tycker att politikerna borde ha tagit kontakt med samebyns representanter innan de gav sin välsignelse till projektet.
– Politikerna verkar tycka att allt är bra så länge som arbetstillfällen kommer till kommunen, men i slutändan handlar det bara om max ett 30-tal jobb när vindparken är fullt utbyggd.
Nu har han bestämt sig för att flytta sitt eget företag från Överkalix till Boden kommun som en konsekvens av sitt missnöje.
– Ett vindkraftsverk har en livslängd på 25 år. Sedan måste vindsnurrorna bytas ut. Våra arbeten har funnits i de här skogarna i tusentals år. Jag förstår inte hur politiker kan tänka så kortsiktigt att de värnar om något som bara varar i 25 år och struntar i det faktum att det hotar en tusenårig historia och tradition.
I skogarna runt om Hällberget finns spår efter rennäring som sträcker sig lång tid bakåt. Enligt vindkraftbolaget Vasa Vinds egen kulturmiljöinventering framgår det att i riksantikvarieämbetets databas finns 18 olika fornminnen registrerade.
Enligt Henrik Andersson är siffran betydligt större.
– Jag har begärt att det ska göras en ordentlig kulturinventering. Det finns fler offerplatser och samiska lämningar i området. Vår samiska historia riskerar att skövlas.
Är det någon som använder offerplatserna i dag?
– Nog offras det, men vi gör det för lite. Vi måste spela på våra trummor och offra till gudarna. Vi måste tillbaka till de gamla sederna för att klara oss. Det är historien som gör oss stark.