Uttal och allsång på schemat
Det är en myt att svenskar är blyga, det slår utländska elever som läst svenska i Kalix under tre veckor fast. 46 personer från olika delar av världen har under tre veckor studerat oss och vårt språk via ett samarbete mellan Kalix folkhögskola och Svenska institutet.
- Det blev så mycket norrländska att jag har haft en hel dag där vi lyssnat på personer från Stockholm, berättar svenskaläraren Anna Brännström. Den norrbottniska dialekten var också något som en del av eleverna hört vara omöjlig att förstå.
- När jag varit i Skåne och frågat efter vägbeskrivning förstod jag inte ett ord av vad de sa, men här uppe talar alla så tydligt och lugnt så det blev inga problem, säger Markus Engelmann från Tyskland.
Att norrbottningar är lugna höll kurskamraten Miho Yamashio från Japan med om.
"Roligare lektioner"
- I Osaka är det som om alla bara springer och säger "skynda på, skynda på" men här verkar ni ta det lugnt och det är skönt, säger hon.
Det är första året som Kalix folkhögskola anordnat utbyteskursen tillsammans med Svenska institutet, tidigare år har liknande kurser hållits på Tjörn utanför Göteborg. Förhandskraven är att eleverna studerat svenska minst två år innan de anmäler sig till kursen.
- Det är så tacksamt att de redan kan lite svenska då kan jag lägga upp mycket roligare lektioner, förklarar Kalixdottern Anna Brännström, som till vardags är lektor i svenska vid universitetet i Milano. Eleverna har bland annat haft Eurovision prosodi contest och en tävling i svensk filmkunskap. Under prosodi, språkmelodi, lektionerna har eleverna bland annat lärt sig svara jo på inandning - som en äkta norrbottning. Allt under utbildningen, förutom surströmmingslukten, har enligt eleverna varit positivt.
- Det kan inte vara bra för människor att äta någonting som luktar så illa, anser Miho Yamashio. Som till hösten fortsätter sin Sverigevistelse med att studera miljöfrågor på folkhögskolan i Arvika. På fredag är det dags för avfärd från Kalix och eleverna är förutom bättre parlörer, allsångsmästare, numera forsrännare, tidningsmakare, bärplockare - det vill säga norrbottniska livsnjutare.
Så jobbar vi med nyheter