"Utan skola tvingas vi varsla"

Utan skola minskar kunderna - därmed kan inte butiken drivas på heltid - vilket drabbar hemtjänsten. En skolnedläggning i Vitvattnet berör så mycket mer än enbart försämringen att eleverna tvingas åka upp till tio mil tur och retur under en skoldag och det måste politikerna inse, säger Mikael Eliasson. Servicecentrum i Övre bygden startades för tio år sedan, lika länge har Mikael Eliasson ansvarat för verksamheten som stadigt vuxit. Det som började med en butik innefattar i dag ett närvärmeverk som försörjer elva fastigheter med värme, hemtjänst, bussgodshantering och ett utbyggt fiberoptiknät. Stor uppmärksamhet
Arbetet har rönt stor uppmärksamhet, bland annat har Servicecentret utnämnts till Årets kooperativ i Norrbotten och nominerats till utmärkelsen Årets kooperativ i Sverige - vid flertalet besök utifrån har kommunens representanter tagit med sina gäster till Vitvattnet för att visa upp verksamheten. - Vi har presenterats som det goda exemplet, nu tvingas vi att kanske vara med och sätta punkt för det, säger Erik Lindberg, ordförande i kooperativet. Skolan i Vitvattnet har i dag 18 elever och 15 förskolebarn - de utgör grunden för hela verksamheten i Övre bygden som sträcker sig över kommungränsen till Övertorneå med elever från bland annat Kukkasjärvi. Enligt skolstrukturförslaget är årshyran för skolan 450.000 kronor. Det håller varken Erik Lindberg eller Mikael Eliasson med om. - Den faktiska kostnaden är inte mer än 300.000 kronor men fastighetsförvaltningen har ju ett antal anställda och de ska ju också ha lön så därför måste väl hyran skrivas upp, säger Mikael Eliasson. Vill driva skolan själv
Värmekostnaderna för skolan är 35.000 kronor per år och så kommer det att förbli fram till 2014 även om skolan stängs. Anledningen är ett avtal mellan Servicecentrat och Kalix kommun. - Vi levererar värmen från vårt närvärmeverk och oavsett om skolan kallställs kvarstår avtalet fram till dess, säger Mikael Eliasson. Under alliansens tid vid makten ansökte Servicecentrum om att få driva skolan som kommunal självstyrande enhet, vilket beviljades, valet kom dock emellan och därmed grusades planerna. Men förfrågan kvarstår. - Vi vill driva en föräldrastyrd skola eller en friskola, politikerna borde låta oss få chansen att ta ansvar över den kommunalskatt vi betalar, säger Mikael Eliasson. Han ser många fördelar med alternativet. Jobben behålls i bygden, framtidstron fortsätter att växa och barnen slipper långa resvägar. Inte minst det senare är av stor betydelse för barnfamiljernas vara eller icke vara i bygden. Väljer Luleå i stället
Ingrid Hademalm är en förälder som flyttat tillbaka efter en tid i Luleå. Nu bor hon i Kukkasjärvi med sambo och tre månader gamla sonen, Leon Svallfors. -Vi köpte hus i augusti och flyttade hit. Om allt läggs ned flyttar vi tillbaka till Luleå, inte väljer vi Kalix, säger hon. Mikael Eliasson ifrågasätter Robert Forsbergs tal om att utveckla näringslivet i Kalix. - Han pratar så mycket om näringslivspolitik - det här handlar i högsta grad om det. Vi sysselsätter i dag nästan tio procent av den arbetsföra befolkningen i bygden, säger han. Erik Lindberg ifrågasätter arbetet med det landsbygdsprogram som togs fram under 2005. -Då arbetade politiker och byaföreningar gemensamt för att ta fram ett dokument om hur kommunen skulle hantera landsbygdsfrågor framöver. Det vore sorgligt om kommunfullmäktige inte tog fasta på det för då visar de att arbetet inte var värt något, säger han.