Den ökade mängden nederbörd är den klimatförändring som allra flest kommuner tror kan påverka mest i framtiden.
Enkäten som skickats ut är gjord av Svenska miljöinstitutet tillsammans med Svensk försäkring och är tänkt att ta reda på hur landets kommuner jobbar för att anpassa sig efter klimatet. Detta genom 32 frågor, med eventuella följdfrågor, som sedan delats upp i sex olika kategorier.
I två av dem, identifiera och välja anpassningsåtgärder, får Kalix kommun inte en enda poäng. Övriga kategorier är etablera klimatanpassningsarbetet, identifiera risker och sårbarhet, genomförande samt följa upp och utvärdera.
Nästan lika lågt hamnar Älvsbyn som blir nollade i tre kategorier men som får en högre total med sina åtta poäng.
Slår man ihop de två kommunerna får man ändå inte en summa som slår länets bästa kommun Boden. Med två poäng ifrån högsta pott är man på en delad tredjeplats bland landets inlandskommuner och åtta totalt i Sverige.
Luleå är näst bäst i Norrbotten och är särskilt vassa på att hitta och lösa problemområden.
Detta var den femte gången som undersökningen gjordes, och precis som de två senaste gångerna är det den ökade mängden nederbörd, förändrade flöden i sjöar och vattendrag samt en högre temperatur som de deltagande tror kan ha störst påverkan på kommunerna i framtiden.
I en enkät som vi själva gjorde för ett tag sedan uppgav nästan alla länets kommuner att man behövde utveckla sina dagvattensystem, och länsstyrelsen i Norrbotten har sedan tidigare lyft problematiken med den ökade mängden nederbörd.
I undersökningen lyfter man även fram viss nationell statistik som särskilt viktig. Där konstaterar man bland annat att det i snitt bara är sex av tio kommuner som har fattat ett politiskt beslut om att arbeta med klimatanpassning. När man ser på hur många som satt upp specifika mål med sitt klimatanpassningsarbete och har avsatt resurser för det specifika ändamålet är siffran ännu lägre: fyra av tio.
Norrbotten har de två senaste undersökningarna höjt sin snittpoäng och hamnar i år på 19.2 poäng vilket innebär att man är tredje bäst i landet, men då ska man komma ihåg att svarsfrekvensen från länets kommuner var låg. Bara hälften av kommunerna svarade på enkäten vilket är ett mindre underlag än de två föregående undersökningarna.