Räddad undan grymt öde
När Linda-Maria Sjötun fick höra talas om Òsk-hjälpen tvekade hon inte en sekund. Ytterligare en häst hade hon redan bestämt sig för att skaffa och gick det då att rädda liv samtidigt så rådde ingen tvekan. -Hästarna är jättefina. Det är ju hemskt det de gör med dem, säger hon.
I mitten på november anlände 24 föl till Sverige, vilket också är den största fölgruppen hittills som Òsk-hjälpen räddat från slakt. Linda-Maria Sjötun från Kiruna är stolt ägare till ett av dem.-Jag har redan en 15-årig islandshäst sedan tidigare. Men då hon har eksem vill jag inte ta föl på henne. Det var på internet som jag läste om Òsk-fölen, jag hade aldrig hört talas om dem tidigare. Jag tycker det är hemskt att de slaktar så fina hästar som dessutom har bra psyke. Visst, de med dåligt psyke ska ju gå till slakt, det är naturens gång, säger hon.När Linda-Maria Sjötun fick kontakt med Òsk-hjälpen på Island fanns det tre föl kvar. Hon beskrev vilket lynne hon sökte, färgen spelade ingen roll. Viktigast var att det skulle bli en familjehäst som fungerar med alla.-När jag fick se bilden så tvekade jag inte, det kändes helt rätt, säger hon om lille Gýmir.Från Island flygs fölen i containrar. Innan färden veterinärbesiktas de för att säkerställa att de orkar med flygturen och att de inte har några skador. Tillsammans med sina 23 kamrater landade lille Gýmir i Norrköping den 21 november. -Han var jättefin. Jag föll direkt för honom då han såg så ståtlig och högrest ut. Han såg även ut att vara en häst med mycket vilja, säger Linda-Maria Sjötun.Envis krabat
Överhuvudtaget ser Gýmir väldigt söt och oskyldig ut. Linda-Maria Sjötun förklarar att skenet bedrar, för vänder de rumpan till så kan de dundra på ordentligt. Tilläggas bör att fölen inte gör så för att vara elaka utan för att de helt enkelt inte vet bättre. De är ovana vid människor och därmed rädda för dem.-Han var riktigt rädd i början, men nu har han lugnat sig lite, det är andra gången jag träffar honom så det har gått fort. Tidigare idag borstade jag honom, säger Linda-Maria Sjötun om lille Gýmir vars namn betyder havsgud.
Om det nu är en havsgud återstår att se. Gýmir är som sagt en envis liten krabat och vill inte alls det matte vill. Tjurigt ligger han kvar i boxen då Linda-Maria Sjötun tillsammans med Kuriren kommer ut i stallet. -Han tycker att han klarar sig bra utan mig. Det är som att han visar att kom inte hit då han ligger kvar på det här sättet, förklarar hon.Efter en stunds lockande reser sig Gýmir upp, men han tänker inte röra sig, inte en endaste centimeter. Inte förrän kompisen i boxen bredvid går ut blir det fart på honom. Väl utanför stallet går han bara några steg åt gången för att sedan envist vägra röra på sig igen. Linda-Maria Sjötun behåller dock sitt lugn, hon småpratar med Gýmir och försöker få han att gå framåt. Men han vill inte.-Tjurskalle, säger hon.Plötsligt far Gýmir iväg åt rakt motsatt håll. Linda-Maria Sjötun håller emot så gott det går med endast grimma och grimskaft. Gýmir verkar inte särskilt rädd, utan bara bestämd, eller som matte nyss beskrev honom - tjurskallig.Väntar på nästa
Linda-Maria Sjötun är som sagt från Kiruna men lille Gýmir går på lösdrift i Kalix på Tiljeholmens islandshästgård. -Det finns ingen lösdrift i Kiruna. Kommunen är stenhård med att inte släppa till någon mark för att bygga fler stora stall. Jag vill bygga ett stall för tio till tolv hästar, många vill köpa häst men det finns inte tillräckligt med stallplatser. Men jag hoppas på att ta hem Gýmir när han blir tre år. Till dess försöker jag komma hit en gång i månaden och stanna några dagar åt gången, säger hon.På frågan om hon ångrar sitt köp säger hon omedelbart nej. Faktum är att hon beställt ännu ett föl vars förutbestämda öde var slakt. -Det är en hingst, ett skimmel. Han kommer i mars/april. Fast sedan är det stopp, säger Linda-Maria Sjötun och skrattar.
Så jobbar vi med nyheter