- Vi måste arbeta aktivt med de här frågorna och börja redan på förskolenivå, säger genuspedagogen Elisabeth Gustavsson.
Den negativa trend som visar att pojkarna får allt sämre betyg är inte unik för Sverige utan finns i hela Norden. Men för många glesbygdskommuner i Norrbotten är det extra dåligt. Kalix har en av de lägsta sittnivåerna på utbildning i hela landet. Att pojkarna får allt sämre grundskolebetyg gör att allt färre studerar vidare samtidigt som teknikföretagen i kommunen behöver kompetent personal.
Utmaning- Hur ska vi i Kalix göra för att jämställa utbildningsnivån mellan könen, undrar Erik Söderlund (mp) som en fråga till Kommunalrådet Robert Forsberg, som sitter med i styrelsen för Norrbottens Högskoleförbund. Forsberg replikerar med att det är en utmaning för alla förtroendevalda att försöka hitta en lösning på detta könsrelaterade problem. Under förra veckan anordnade Utbildningsdepartementet ett nordiskt symposium i Stockholm med temat kön, utbildningsframgång och arbetsliv. Där genuspedagogen Elisabeth Gustavsson från Kalix var en av deltagarna, hon håller med om att situationen är ohållbar. - Alla studier visar att problemen blivit tydligare allt eftersom tjejerna blivit duktigare i skolan och pojkarna sämre, berättar hon. Enligt siffror från gymnasieskolan i Kalix där man jämfört antalet elever som inte fått godkänt i samhällsämnet, var 38 av totalt 39 elever pojkar. Men enligt Gustavsson måste arbetet för att förändra trenden börja mycket tidigare än på gymnasienivå. Sämre språk
- All forskning visar att pojkarna har en allt sämre språkutveckling och läsförmåga och det problemet bör vi arbeta med redan på förskolenivå, säger Elisabeth Gustavsson. Trots att hon arbetar inom skolan anser hon att ett samarbetet mellan föräldrar, idrottsledare och skolpersonal är nyckeln till framgång. Hennes förslag för kommunen är att lyfta frågan och att använda sig av de utbildade genuspedagogerna i kommunen för att sprida kunskapen. - Vi måste börja med personalen och starta arbeta med de här frågorna medan vi väntar på riktlinjer från skolverket, det är svårt att förändra en som jag ser det invand samhällsstruktur. Det positiva är att det går, säger Elisabeth Gustavsson.