Vi har berättat att Kalix kommun arbetar med ett nytt förhållningssätt i skolan.
Skolledningen beskriver att de vill förbättra lärmiljön för alla elever med tydligt ledarskap, konsekvenser och uppmuntran.
"Ta, och vinn, alla konflikter" säger konsulten Susanne Norman om det nya – och också ifrågasatta – arbetssättet.
Föräldrar, och pedagoger, i Kalix rasar.
De vill, med hänvisning till barnen, vara anonyma men andra uttrycker också samma sak på sociala medier som exempelvis Facebook.
Flera beskriver fasthållningar i skolan, hur elever hålls i handlederna och "dras" ut ur klassrum, de beskriver konsekvenser som barnet inte kan förstå och liknar kvarsittningen – "ta-igen-tiden" som ledningen kallar den – vid bestraffning.
Flera beskriver också att deras barn, som tidigare känt sig utanför i skolan, inte längre vill gå dit.
Bo Hejlskov Elvén säger att flera föräldrar i Kalix har kontaktat honom om situationen i Kalix.
– De beskriver att de är oroliga för hur skolans agerande, med exempelvis fasthållning, ska påverka barnen, säger han som fortsätter:
– Fasthållning får bara användas i nödvärnssituation och där har vi proportionalitetsprincipen som säger att agerandet inte får vara farligare än det du försöker undvika.
Bo Hejlskov Elvén säger att skollagen är tydlig med hur arbetet med barn med npf-diagnoser (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, samlingsnamn för många olika tillstånd eller diagnoser) ska gå till.
– Vi ska ge barnen extra stöd med struktur. Det finns massor av pedagogiskt stöd för de specialpedagogiska metoderna i klassrummen. Om Kalix kommun väljer samma metod för alla barn, så kommer de att exkludera eleverna som de ju ska anpassa undervisningen för. Det är de här barnen, barnen med npf-diagnoser, som kommer att råka mest illa ut. Riskerna med metoden i Kalix är att den påverkar självkänslan och relationerna och att barn i förlängningen inte vill gå till skolan, säger han som rekommenderar föräldrar att agera.
– Jag rekommenderar föräldrar att polisanmäla fasthållningen och att kränkningsanmäla till Skolinspektionen.
Charlotte Sundqvist, utbildningschef Kalix kommun, säger först "vi håller inte fast barn".
Hon säger senare "pedagoger får endast ingripa fysiskt för att avvärja oroliga situationer och därmed värna om elevernas trygghet och hälsa".
Barnet hålls fast?
– Om eleven är våldsam, ja, tills dess att eleven inte längre är i affekt, säger hon som dementerar påståendet att det nya förhållningssättet i skolan inte tar hänsyn till eventuella npf-diagnoser.
– Vi anpassar agerandet utifrån vad det är för barn, det har vi alltid gjort och det fortsätter vi med.
Hon säger att ta-igen-tiden är för att eleven ska få den undervisning hon eller han ha rätt till och för att lära om överenskommelser och konsekvenser.
Psykologen beskriver riskerna med metoden att den påverkar barnens självkänsla, relationer och att de i förlängningen inte vill gå till skolan – kommentar?
– Avsaknad av trygghet och studiero påverkar alla barn i en klass, frågan är hur man ska agera så att det gynnar alla barn i ett klassrum.
Det finns ingen evidens kring det arbetssätt ni nu för in i skolorna i Kalix?
– Vi arbetar efter lagar, förordningar och allmänna råd, säger Charlotte Sundqvist.