Notfiske under isen ? fångstmetod med 500-åriga anor

Vi befinner oss på Bergviksfjärden, tre kilometer utanför Pålänge i Kalix. Trots att solen visar sig från sin bästa sida förmår inte kvicksilvret att stiga högre än till tolv minusgrader. Fjärden ligger frusen och vit, tystnaden är kompakt. Långt bort syns röken från Billeruds skorsten och på öarna runt omkring står sommarstugor inbäddade i frusen skrud. ? I dag är det fint, det blåser inget, konstaterar Gunnar Nilsson. Han trivs med notfisket som är en stor kontrast mot det trålfiske han bedriver på hösten. ? Det här är mycket roligare, att tråla är segt mellan varven. Inga planer på att sluta Kjell Strömbäck håller med. Han har notat i 30 år och har inga planer på att sluta. ? Tjusningen är att få vara ute och jobba. Förutom när det snöar och driver för då är det inte kul. Den största förändringen inom notfisket skedde på 1950-talet då nylonet ersatte naturfibern i näten. Noten blev lättare att hantera och antalet personer i varje notlag kunde minskas. I dag består ett lag av två personer, totalt finns bara fyra notlag kvar i landet. Två av dem finns i Kalix och de övriga i Nikkala. Säsongen sträcker sig från januari till april. I år notar Kjell Strömbäck och Gunnar Nilsson två gånger i veckan, men det kan variera. Efterfrågan har dock minskat, enligt Kjell Strömbäck. Fisken levereras till BD-Fisk och till uppköpare i Finland. Inkomsten blir inte stor men den behövs. ? Det är bara att åka när man får sälja, säger Kjell Strömbäck. Radiostyrd ubåt Att nota under isen är en konst. Först ska noten som liknar en finmaskig nätpåse läggas ned i ett uppborrat hål, sätthålet, där den sedan sprids ut i en båge för att slutligen förenas 500 meter längre bort i Hjälpen, den isvak där noten tas upp. För att få fram den till Hjälpen används linor som lagts ut under isen redan i december med hjälp av en radiostyrd ubåt. ? Jag fäster linorna i ubåten som jag sedan kör under isen fram till ett antal hål som vi borrat upp längs vägen mot Hjälpen, säger Kjell Strömbäck. När linan kommit fram till ett hål fäster de ett rep i den. Repet förankras sedan i en träklyka. Proceduren upprepas tills linorna är framme vid Hjälpen. När notningen påbörjas i januari dras noten ut via de rep som tidigare knutits fast i linorna. Repen dras sedan upp på nottrumman, en egenhändigt tillverkad konstruktion som sedan med hjälp av en motor drar upp noten från vattnet. Alla redskap förutom ubåten och noten är tillverkade hemma, det finns helt enkelt inga att köpa. ? Det finns ingen som tillverkar sånt här, säger Kjell Strömbäck. Återstår att vittja Långsamt dras noten upp på trumman, Kjell och Gunnar hinner med en välförtjänt kafferast. Det har gått sex timmar sedan arbetet påbörjades. Nu återstår att vittja. Sida vid sida skakar Kjell och Gunnar loss löjorna från nätet. Luften fylls av fisklukt när slutet av noten närmar sig vaken. I vattnet sprattlar löjorna, ljudet liknar porlet från en vårbäck. Fisken öses över till de tomma bingarna som står uppställda strax bredvid. 470 kilo väntar på leverans. En normal mängd för året, enligt Kjell Strömbäck. ? I år har vi inte fått så mycket och efterfrågan har inte heller varit stor, så vi får vara nöjda, säger han. 070/298 63 78

Notfiske under isen ? fångstmetod med 500-åriga anor

Notfiske under isen är en gammal fångstmetod som härstammar från 1400-talet. I dag utövas det av endast åtta fiskare i Sverige. Samtliga finns i Haparanda- och Kalix skärgård, två av dem är Kjell Strömbäck och Gunnar Nilsson i Kalix.