Trygghetssamordnare Malin Åberg ser gärna att så många Kalixbor som möjligt är med på exempelvis trygghetsvandringarna. "Det är ju medborgarna som ska tycka till", säger hon.
Enligt den nationella trygghetsundersökningen kände 16 procent av Kalixborna ganska eller mycket otrygghet vid utevistelse sent på kvällen eller avstod från att gå ut på grund av otrygghet i det egna bostadsområdet 2021-2022.
Kommunen jobbar på olika håll för att den upplevda otryggheten ska minska. Det handlar bland annat om att ta bort klotter.
Fasaden på baksidan av Sportcity har på vissa delar varit spraymålade med olika symboler och taggar. Nu är grunden ommålad och klottret borta. Att hålla miljöer rena och snygga är en del i att öka trygghetskänslan, menar Mikael Engren (S), polis och vice kommunalråd.
– Man vet via studier att där det är helt och rent, och helst vackert, där vill folk vara, säger han.
Tryggare tunnlar-initiativet är en del av det trygghetsskapande arbetet. För några år sedan målade ett 70-tal personer, i huvudsak barn- och ungdomar, Djuptjärnstunneln färgglad med motiv inspirerat från Kalix och Nintendo. Efter det har tunneln vid Sportcity blivit Malala-tunneln med konstverk på nobelpristagaren. Genom fritidsgården Frizon har ungdomar varit med och skapat motiven i tunnlarna men också hjälpt till med att ta bort klotter efteråt.
– Jag tycker det är viktigt att inkludera ungdomarna i arbetet, då får de en viktig roll i det hela. Jag tänker just med tunnlarna vi gjort, att de får vara med och påverka stadsbilden, hur den ska se ut och utformas, säger Malin Åberg som är trygghets- och preventionssamordnare på Kalix kommun.
– Ska vi värna om vår kommun och ha människor som bor kvar och människor som flyttar hit är ungdomarna jätteviktiga, de är framtiden.
Att ungdomar får vara med och skapa verkar också ge ringar på vatten.
– Jag brukar säga på gården att du klöser ju inte gärna på väggen du själv målat, säger Roger Sångberg, verksamhetsansvarig på Frizon.
I somras har ferieungdomar också jobbat med att ta bort klotter på olika platser i kommunen.
– Vi valde medvetet i år att starta upp en del av tryggare tunnlar-initiativet som blev preventionspatrullen eftersom vi inte bara vill skapa utan också förvalta. Vi vill se att det blir hållbart det vi jobbar med, så det inte står och blir sämre med tiden, säger Roger Sångberg.
Förutom trygga tunnlar-initiativet genomförs också trygghetsenkäter där medborgare får svara på frågor kring var de upplever otrygghet och varför, men också var de upplever det tryggt.
– Då kan vi ta inspiration från trygga platser och flytta det till de otrygga, säger Malin Åberg.
"Trygga tunnlar-initiativet bygger mycket på att skapa inflytande för att göra utomhusmiljön tryggare och snyggare", säger Roger Sångberg.
Baserat på enkätresultatet på våren bjuder kommunen sedan in till en fysisk trygghetsvandring på den plats som identifierats som mest otrygg, där alla som är intresserade får delta. På måndag är det dags för höstens trygghetsvandring, en typ av uppföljning.
– Då är det mörkt, hur upplever vi platsen i mörker? Det är ganska unikt för Kalix att vi gör det två gånger per år, oftast gör man det en gång per år, säger Malin Åberg.
Tanken med att jobba trygghetsskapande och att involvera ungdomarna är också en satsning på kommunen i förlängningen, menar representanterna.
– Sedd, hörd, bekräftad är en grund för att man vill vara på en yta och stanna kvar, säger Mikael Engren och fortsätter:
- Ser man generellt på kompetensförsörjningen som behövs i Norrbotten måste vi bli mer attraktiva. Det här är en viktig sak för att engagera ungdomar så att man sedan vill växa färdigt och fortleva i Kalix.