Som tonåring försökte Ulrica Kask hjälpa en kompis att fixa extrajobb. Hon klev in i Markgrens klädbutik på Strandgatan i Kalix och blev sedan själv erbjuden jobb. Tio år senare beslutade hon sig för att öppna den egna butiken Klädkammaren och flyttade så småningom in i lokalerna Markgrens tidigare hade.
I dag känner vi butiken som Chili, den är fortfarande placerad i samma lokaler som Ulrica Kask en gång började jobba i som tonåring.
– Jag kom tillbaka där jag började, så här har jag väl varit i snart 35 år, med avbrott. Galet, säger hon.
Det var efter att hon varit föräldraledig med sitt andra barn som hon tog beslutet att starta eget och öppna Klädkammaren. Hon minns responsen från sin pappa.
– Han tyckte det var en bra idé och sa ”vi startar”. Det var som inga problem. Såhär i efter hand kan man tänka, ”hur tänkte jag där med en ettåring och en treåring”, säger hon och fortsätter:
– Men jag har haft en så stöttande familj och otroliga föräldrar. Jag har mycket dem att tacka att jag är uppfödd i ett hem jag fått en push i baken av. Det har aldrig varit ett problem om man velat göra någonting.
Ulrica Kask konstaterar att hon nog är den hon är på grund av sina föräldrar.
– Jag tycker aldrig att det finns svårigheter, men jag stöter på folk som tycker det och det blir alltid en krock i mitt liv när folk är bakåtsträvande.
Butiksägaren räknar att hon drivit eget i 24 år.
– Jag gillar nog ändå utmaningarna och hitta på nya saker fast jag står på samma arbetsplats och gör samma grejer. Jag tycker om när det händer saker och jobbar ganska snabbt.
Utmaningarna menar hon driver henne framåt.
– Det är tråkigt när man hör att det är mycket elände i världen. Nu pratar folk om elpriser, men sedan blir det också en morot. ”Hur gör vi nu?” Det är det som är variationen i jobbet. Jag tror alla har den utmaningen mer eller mindre.
– Skulle det bara flyta på skulle vi kanske tycka att det vart lite tråkigt också.
Pandemin beskriver Ulrica Kask som en av de större utmaningarna hennes butik stått inför. Under de första månaderna tappade butiken en del i försäljning och hon berättar att de snabbt var tvungna att klura ut hur kunderna skulle kunna fortsätta handla. Det slutade i olika lösningar med metoder som att öppna butiken tidigare, till att börja med liveshopping. Det sistnämnda har fått hänga kvar.
– Sista åren när vi börjat med liveshopping har vår omsättning ökat så mycket att det känns som att man bara haft nog med att hinna med livet i butiken, säger hon och fortsätter:
– Vi är ett litet företag men jag har dubblerat min styrka så vi är dubbelt så många som för ett år sedan.
Hur ser du på framtiden, när vi är mitt i vad många kallar en kris?
– Vi kommer ställas inför nya utmaningar och måste försöka hänga med i utvecklingen. Det känns spännande att inte riktigt veta vad som händer och ständigt måste hitta på saker.
Men även om Ulrica Kask inte ångrar valet hon gjorde för 24 år sedan - att starta eget, och gillar utmaningarna som kommer med det tror hon inte att hon kommer att stå i butiken tills hon är 70.
– Då är jag nog aktiv i någon pensionärsförening. Jag kanske kör någon yoga för pensionärer och försöker ta det lugnt. Jag tror att jag kommer hitta på saker. Man får bara hoppas att man får vara frisk och få många år med sin familj.