Charlotte Sundqvist, utbildningschef Kalix kommun, säger att kommunen de senaste åren satsat allt mer pengar på fler resurser i skolan samtidigt som de fått signaler om försämrad studiero och sämre arbetsmiljö.
– Det har blivit bättre i lågstadiet där läraren fortfarande är auktoriteten i klassrummet men redan i mellanstadiet möter vi de största utmaningarna, säger hon som beskriver hur allt fler elever är utåtagerande och att elever till och med sitter med hörselkåpor för att få lugn och ro.
– Vi har behövt fler och fler resurser för att skydda de utåtagerande eleverna från sig själva och för att skydda deras klasskamrater, vilket inte har gynnat någon elev.
Grunden för den förändring som skolledningen gick vidare med kom i en ändring i skollagen augusti 2022.
– Skolpersonal får ingripa fysiskt mot elever som är våldsamma, för att hindra att de skadar sig själv eller andra eller för att de stör studieron. Ett fysiskt ingripande ska vara så lindrigt som möjligt och under så kort tid som möjligt. Det får aldrig ske i bestraffande syfte och får heller inte utgöra kränkande behandling i skollagens mening. Det kan vara att ta tag i elevens arm och leda honom eller henne ut ur klassrummet, säger Charlotte Sundqvist som tillägger att möjligheten egentligen funnits tidigare men nu tydliggjorts.
I maj i år började Susanne Norman, konsult och tillsammans med Lillemor Bergquist författare till boken "Det finns inga omöjliga skolor", arbeta med skolan i Kalix.
Hon har arbetat med Storvretskolan, Botkyrka kommun, där eleverna hade tagit över makten.
Skolinspektionen hade tagit det historiska beslutet att staten tog kontrollen över skolan och konsulterna fick uppdraget att vända utvecklingen, vilket lär ha tagit åtta månader.
Susanne Norman säger att vändningen handlar om tydligt ledarskap, konsekvenser och uppmuntran.
– Vi måste ta, och vinna, alla konflikter. Vi kallar det schyssta konsekvenser. Eleven ska få veta att om han eller hon exempelvis fortsätter att göra annat än skolarbete på lektionen så får eleven ta igen tiden senare, kanske när klasskompisarna gått för att göra något roligare. Erfarenheterna visar att eleven väljer en, två eller högst tre gånger att göra annat på lektionen för att göra skolarbetet senare. De schyssta konsekvenserna kan förstås också handla om andra konflikter, säger Susanne Norman som betonar att det inte handlar om bestraffning.
– Vi ska uppmuntra bra beteenden. När eleven gör rätt, beröm. Ring hem och beröm eleven, uppmuntra hemmet att också berömma.
Nio så kallade hemmasittare, elever som går i Manhemsskolan men av olika anledningar inte varit där, sitter i en annan skollokal och jobbar i kapp vad de missat med målet att återgå till den ordinarie skolan.
– Bland dem finns elever som slutat gå till skolan på grund av att de inte orkar vara där för att det är stökigt. Det är fruktansvärt, säger Charlotte Sundqvist som också värnar personalens arbetsmiljö.
Det nya arbetssättet finns i Djuptjärnsskolan, Centrumskolan och Manhemsskolan, övriga kommunala skolor är på gång.
Det innebär en del arbete, som att coacher utbildas för att jobba med beteenden i klassrummen.
Det nya arbetssättet har också kritiserats.
Det ifrågasätts att skolpersonal är fysiska mot elever, inte minst då det handlar om elever med olika diagnoser.
– Jag förstår det, för vi har inte jobbat så här tidigare. Vi har i stället för att ge eleverna förutsättningar att lyckas i skolan, hindrat dem från att skada andra elever, säger Charlotte Sundqvist som tillägger att det också finns föräldrar som är väldigt tacksamma över förändringarna.
Susanne Norman säger att hon jobbat med modellen i tio år och rent praktiskt med cirka 300 elever under den tiden.
– Det är till allra största delen elever med olika diagnoser jag jobbat med, alla med gott resultat. Vi ska lära alla barn att sluta använda våld som strategi, och alla barn ska ges möjlighet att lyckas i skolan.
Viktoria Wikström, S, ordförande i utbildningsnämnden, säger att en enig nämnd sade ja till satsningen.
– Vi har under lång tid sett hur problemen i skolorna ökat, dels i kostnader, dels i rapporter om kränkningar och annat. Målen och betygen är en sak, men att eleverna får lyckas och därmed stärka självkänslan och självförtroendet för att fungera i de sociala samspelen och ute i samhället är viktigast, säger hon.