Projektet pågår under tre veckor och sker via Kalix fritidsgård, Frizon. Det kommer egentligen från Tryggare tunnlar-initiativet, som handlar om att göra stadsmiljön finare och öka trygghetskänslan. Det nu pågående projektet beskrivs som en filial i det och handlar bland annat om att underhålla tunnlarna.
– Det handlar om att hitta vägar för att få hållbarhet också i de här preventionsprojekten och sikta på underhåll så att vi inte bara skapar utan även att saker vi gör hållas igång, säger Alexander Johansson som är fritidsledare vid Frizon och handledare under arbetet.
Roger Sångberg som är verksamhetschef på Frizon vill också att barn och ungdomar ska få inflytande i hur trygg och attraktiv kommunen är.
– Ofta när man pratar om ungdomar och vandalisering tar man ofta den dåliga sidan, att det är ungdomar om förstör men vi vill också visa att det finns många ungdomar som vill förbättra, säger han.
Gruppen arbetar genom att lägga upp en planering för vilka objekt de vill gå igenom utöver tunnlarna. Det handlar då både om vad gruppen tycker, om det finns några ställen de tycker är otrygga eller osnygga, men också att fråga allmänheten via sociala medier. Under fredagen var gruppen exempelvis i Töre.
– Vi gjorde en röstning om byar och Töre var den som fick flest röster av dem, säger Alexander Johansson.
På plats besiktar gruppen och dokumenterar för att sedan planera eventuella åtgärder.
– En åtgärd kan vara att göra en polisanmälan eller felanmälan, eller att vi bedömer att vi ska göra en egen åtgärd, säger Roger Sångberg och menar att det kan vara mindre typer av klottersaneringar.
– Våra vägtunnlar som vi har i våra konstprojekt försöker vi förvalta så mycket vi kan själva också.
Under veckan har gruppen också besökt Malala-tunneln vid Sportcity men även tagit en titt på Sportcitys fasad. På fasaden fanns bland annat klotter med polisfientliga budskap och nazism, några av sakerna som projektet prioriterar i saneringsarbetet.
– Klotter i allmänhet är skadegörelse men den där typen av klotter är ingenting som välkomnar, säger Alexander Johansson.
– Det är ett budskap också. Vi som kommun måste visa att vi inte står bakom det, tillägger Roger Sångberg.
Räcker det att man gör ett sådant här projekt under sommaren?
– Förhoppningsvis kommer det här kanske kicka igång både ett intresse i allmänhet men också större intresse hos oss i kommunen. Det finns ingen som står bakom att det ska se ut så. Det handlar mer om att vi måste hitta vägar för att det ska bli annorlunda, säger Roger Sångberg.
Zion Krekula och Myles Bagol är två av de feriearbetande ungdomarna i projektet. Zion beskriver det mesta av klottret som gruppen stöter på som "ganska fult".
- Om man ska klottra och vill göra något som är artistiskt kan man väl skaffa tillstånd istället för att gå på ställen man inte får.
Ungdomarna har själva fått vara med och ge förslag på områden de tycker känns otrygga. Hatbudskap är en sådan grej som Zion menar kan göra att ett område känns mindre tryggt.
– Att man känner att det kanske är folk i närheten som tycker så och sedan är det väl inte speciellt trevligt att gå igenom ställen där det är klotter och finns hat.
Hur viktigt tycker ni det är att få bort klottret?
– Jag tycker det är viktigt, speciellt när det är sådana här hatiska budskap, säger Zion.