Vi vrider tillbaka klockan nästan två år i tiden. Platsen är den gamla riksvägen norr om Töre som leder från E10.
Ett par har svängt in efter skogsvägen för att uträtta sina behov. Det är snö på marken och när mannen tar några steg från bilen ser han byltet av kläder liggande utmed vägen. En närmare titt och en obehaglig sanning framträder:
Byltet är en kropp.
Det här blir början på en långdragen utredning där rubriceringen inledningsvis är mord när analyssvar dröjer.
I två dygn är identiteten okänd för polisen innan utredarna får klarlagt att det rör sig om en 25-årig man. Kartläggningen av mannen, som bland annat inrymmer positionering av mobiltelefonen, visar att han rest norrut i ett fordon mellan 10 och 11 november.
Ett handskrivet brev, som inlämnas på Haparanda polisstation en vecka efter att kroppen påträffats, ger en sanning men leder inte polisens arbete framåt.
I brevet konstaterar någon att "på grund av orsaker jag inte kan gå in på var jag förhindrad köra till sjukhus. Beklagar detta till de anhöriga".
Det visar sig att 25-åringen bott tillsammans i samma bostad som en man i 50-årsåldern som är känd av polisen.
I den tekniska utredningen framträder ännu en gemensam nämnare: deras mobiltelefoner har färdats exakt samma väg under aktuella datum i oktober.
Den 1 september hämtas mannen in misstänkt för brott mot griftefriden. Rättsläkarna har då konstaterat att inga skador indikerar att döden orsakats av annan person.
I det första förhöret förnekar mannen inledningsvis inblandning. Efter ett samtal med sin försvarare, advokat Marko Tuhkanen, medger mannen att han rest norrut tillsammans med 25-åringen. En resa som påbörjats i Västerås.
Under resan avlider 25-åringen i sömnen, förklarar den åtalade mannen.
På frågan varför han inte larmar och varför kroppen lämnas efter skogsvägen, säger han:
– Jag fick panik. Det bara blev så.
I nästan förhör vill han inte vill lämna några kommentarer.
Polisen tror att ytterligare minst två personer färdades i bilen norrut tillsammans med offret och den åtalade mannen.
Den ena ska enligt egna uppgifter klivit ur bilen innan kroppen dumpas.
– En person har vi inte kunnat identifiera. När det gäller den andra har vi inte kunnat bevisa något annat, säger Åsa Valter, kammaråklagare som lett utredningen.
Rättegången hålls nästa vecka.