Problemen har pågått sedan november 2013 och sedan februari i år har ungdomar stått i kö för att placeras på särskilda ungdomshem. Statens Institutionsstyrelse, SiS, som nu anmält sig själva till inspektionen för vård och omsorg menar att det finns en risk att de ungdomar som inte får placering fortsätter att begå brott, missbrukar, slutar ta nödvändig medicinering eller utnyttjas på olika sätt, vilket innebär ett hot mot deras hälsa, liv och säkerhet. Det var den 14:e maj som myndigheten anmälde sig själva enligt lex Sarah. 131 ungdomar i Sverige stod i kö när anmälan gjordes i maj. Sedan dess har stora insatser för att öka tillgången på platser gjorts. Christer Pedersen som är kommunikationsdirektör på SiS säger att de nu är nere i ungefär 15–20 personer på kölistan. Det är ungdomar som i dag inte har någon annan vårdform.
– Det vi har gjort sedan lex Sarah-anmälan är att gå ut till varje institution och inventerat hur många platser som finns tillgängliga för att ta emot ungdomar, även på platser där det inte är en hundraprocentig matchning med problematiken. Det viktigaste nu är att vi tar emot de som står i kö, säger Christer Pedersen.
Kön till de särskilda ungdomshemmen är nationell och beslutas av SiS placeringsenhet. Närhet till hemmen är en av avvägningarna som görs när en ungdom ska placeras. Kön, ålder och vilken problematik ungdomen har tas det också hänsyn till. I Norrbotten finns två särskilda ungdomshem: Sävastgården som tar emot flickor och pojkar med psykosocial problematik, kriminalitet eller missbruk i åldern 12–16 år. I Kalix finns Johannisberg som tar emot pojkar mellan 16 och 21 med psykosociala problem, pågående missbruk och kriminalitet. Johannisberg har sju låsbara platser, varav sex är avsedda för sluten ungdomsvård. Tomas Fjellvind som är institutionschef på Johannisberg säger att de i dagsläget är helt fullbelagda. Även på Sävastgården är det helt fullt.
– Det är väldigt olyckligt att ungdomar inte får plats, de har ett vårdbehov och risken är att de far illa på olika sätt, säger Tomas Fjellvind.
Inventeringen innebär bland annat att möjligheten att ta emot fler ungdomar per elevrum utreds, om det finns tomma rum som skulle kunna användas. Det ses nu över på samtliga ungdomshem. Beläggningen ligger på 97 procent, en siffra som i normala fall brukar vara 85 procent. Att beläggningen inte är hundraprocentig beror på att vissa platser inte går att matcha efter de som köar. Det kan röra sig om platser specifikt riktade till flickor eller en viss åldersgrupp.
– Vi gör allt vi kan för att ta in de ungdomar som väntar, men det finns ju någon form av övre gräns för hur många vi klarar av att ta emot samtidigt som vi kan garantera en kvalitativ vård, säger Tomas Fjellvind på Johannisberg i Kalix.
Per Hartman som är områdespolis i Luleå träffar i sitt arbete ofta ungdomar på väg in i brottslighet och tror att väntetiden kan få stora konsekvenser för de ungdomar som drabbas.
– Det är som att vänta på en sjukvårdsplats, det är samma sak där, har man behovet så ska man få komma på ungdomshem. Risken är att man fortsätter med sin brottslighet eller narkotikamissbruk.