Han har halva släkten i Finland och är själv finsktalande. Frun, Ylva Reinesund, pratar begränsad finska, men har även hon rötter i grannlandet.
- Vi pratar det inte hemma, men det betyder ju inte att våra barn inte vill lära sig. De vill kunna kommunicera med sina släktingar i Finland, säger hon.
Ulf Reinesund håller med och menar att man går till skolan för att lära sig, valet ska vara elevens.
- Jag vet med all säkerhet att min fyraåring kommer att vilja läsa det. Frågan är bara om hon får, säger han.
"Känns jättetråkigt"
Henrik Johansson, även han pappa från Töre, har en son som nu nekats undervisning i finska - trots att mamman kommer från landet.
- De flesta vill nog läsa för att kunna kommunicera med sina släktingar, det känns jättetråkigt att de inte får den möjligheten, säger han.
Integrationsminister Erik Ullenhag ska se över situationen i Kalix kommun.
- Det finns en del i lagen som säger att man ska ha grundläggande kunskaper för att en skola ska vara skyldig att erbjuda minoritetsspråk. Samtidigt vill jag påminna om att det är tänkt att den ribban ska vara väldigt låg, säger han.
Han berättar samtidigt att man ska se över om det verkligen är nödvändigt att ha kvar lagkravet.
- Vi är medvetna om en verklighet där pappa eller mamma tillhör en generation där man skämdes för att tala sitt språk. Nu kommer en generation som vill återta språket, och då kan man vara i ett läge där barnen inte har de kunskaper som lagen ställer krav på.
Kalix kommun har ingått i ett förvaltningsområde för finska och meänkieli, något som signalerar att arbetet med minoritetsspråk tags på allvar.
- I och med detta har de en uppgift att göra lite mer inom det här området, säger Erik Ullenhag.
Enligt Kalix kommuns utbildningschef, Charlotte Sundqvist, är det viktigt att skilja på kommun och skola.
- Vi är ett förvaltningsområde för finska och meänkieli, vilket så klart medför ett visst ansvar, men vi är Kalix kommun och inte skolan, säger hon.
Hon poängterar att de allra flesta kommuner i landet följer lagen om grundläggande kunskaper när det gäller minoritetsspråk.
- Anledningen till att vi valt att göra så här beror på att lärarna signalerar att de inte kan ha någon kvalité på undervisningen när elevernas kunskapsnivå skiftar så mycket, säger hon.
Den 4:e oktober kommer ett informationsmöte för alla intresserade att hållas i Kalix.
- Om jag ska vara självkritisk så har vi varit dåliga på att informera. Kanske är det därför som det här har blåsts upp till ett jätteproblem, säger Charlotte Sundqvist.