Kopparnätet ska bort till år 2020. Då måste det satsas på fiber. En del gjorde det för länge sedan, Kalix kommun ångrar nog att man inte gjorde det tidigare.
I början av 2000-talet fick man välja mellan två alternativ: ADSL eller fiber. Kommunen gick på ADSL. Nu måste man satsa på fiber i alla fall.
Frågan är, eller har varit, hur kommunen ska lösa problemet. Satsa tillsammans med IP-only eller med Telia? Låta marknaden göra sitt utan att blanda sig i? Eller ta hand om allt själv?
Kalix ledning valde att gå in i förhandling med Telia-Skanova (genom kommunala bolaget Kalixnet). Resonemanget var att de redan var största tjänsteleverantören för fast telefoni och internet till hushållen i Kalix och att det inte skulle gå att konkurrera ut företaget genom att driva fiberutbyggnaden i egen regi.
Samtidigt pågick förhandlingar mellan IT Norrbotten och IP-only i syfte att bygga ut fiber i 10 kommuner, däribland Kalix. Men hösten 2015 bröt förhandlingen samman – man ansåg att IP-only var för dyrt.
Då satsade Kalix kommun vidare på förhandlingen med Telia-Skanova.
Förhoppningen var att kommunen skulle bygga nät i centralorten och att Skanova skulle ta över på avtalade villkor. Skanova skulle betala mer än kommunen behövde lägga ut. 27-35 miljoner kronor skulle bli en ren vinst som sedan kunde spenderas på byarna.
Oppositionen har dock varit kritisk hela vägen. De har velat se en plan för byarna som ska ingå i projektet – och att man ska söka efter fler aktörer på marknaden.
Därför blev det en återremiss på ärendet i kommunstyrelsen. En dyr sådan, menar kommunalrådet Ellinor Söderlund (S).
– Nu kom IP-only och etablerade sig och då var Telia tvungna att agera själva, så då föll avtalet samman. Kommunen kan inte gå in och sänka priset, nu får marknaden styra, säger Söderlund som grämer sig över pengarna man gick miste om.
– Återremissen har kostat oss 27-35 miljoner kronor. Det är den dyraste återremissen som har skett, i alla fall så länge jag har varit med. Det tråkiga är att vi vill att alla ska få tillgång till fiber till så rimliga kostnader som möjligt. Det värsta som kan ske är att det är för få som får fiber nu.
Frågan är hur byarna får sitt fiber nu. Kommunen får statliga medel för att gräva i 18 byar – 28 miljoner kronor ska räcka till 350 hushåll. Sedan får kommunen förmodligen gå in med pengar i övriga kommunen, om inte något bolag gör det på egen hand.