Charlotte Sundqvist, utbildningschef vid Kalix kommun, var med på releasefesten för Susanne Normans och Lillemor Bergquists bok "Det finns inga omöjliga skolor" i Stockholm.
På samma resa var hon med i TV4 där hon och Susanne Norman berättade om metoden respektive boken.
Timbro, en marknadsliberal tankesmedja och ett bokförlag baserat i Stockholm, stod för resa och boende.
Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Juridiska institutionen vid Uppsala universitet, säger att "det är problematiskt".
– Frågan man ska ställa sig är om det är förenligt med att vara kommunal tjänsteman, där det ingår att vara opartisk och saklig, och att låta sig användas i marknadsföringskampanj. Nej, det är det inte. Vi kommunmedborgare ska ha rätt att tro att kommuntjänstemännen är opartiska och sakliga och inte går enskilda näringsidkares ärenden. Det är en enkel fråga och ett enkelt svar. Om det är så som i det här fallet, att man tycker att utbildningschefens medverkan är viktig, då ska kommunen betala för resa och boende. Då slipper man också den här väldigt trista diskussionen, säger Olle Lundin som fortsätter:
– Det finns en tydlig gräns mellan att å ena sidan berätta vad kommunen gör, å andra sidan åka med på marknadsföring som går ut på att sälja.
Finns det en skillnad i att bokförlaget hos Timbro betalar och att exempelvis TV4 betalar resa och boende?
– Javisst. Om TV4 betalar så är syftet att berätta nyheten, de vill bara få ihop ett bra nyhetsprogram, de vill inte sälja någonting. Förlaget är med och visar upp sig i syfte att sälja böcker.
Hur vanligt är det att kommuner låter sig bjudas av företrädare för näringslivet?
– Olika kommuner har lika kulturer, så är det. Det är inte helt ovanligt att låta sig bjudas. Resonemanget att skattebetalarna slipper betala förekommer, och att det därför skulle vara bra att bjudas. Nej, det är inte bra, det är aldrig bra. Förtroendet gnags i kanten. Näringslivet har ett enda intresse och det är att kränga sina varor och tjänster, det är ingenting konstigt med det, de har skyldigheter gentemot aktieägarna. En resa kan förstås också kännas lockande för att den kan vara ett trevligt avbrott i vardagen för kommunala tjänstemän, men det finns ju inga gratis luncher eller gratis resor.
Hur kommer det sig att kommunala företrädare väljer att låta sig bjudas ändå?
– Det finns generellt en slags naivitet. Man tänker inte alltid på att vi faktiskt ser vad ni gör. Det förvånar mig att man inte riktigt förstår att det här är problematiskt.
När kommunen hamnat här, vad skulle du säga att ansvariga kan göra i det här läget?
– Försiktigt ta sig därifrån och bestämma "nej, nu blir det inga fler Timbro-konferenser" eller vad det nu kan vara för bjuderbjudanden. Kulturen sprids uppifrån och ner, så det gäller att ledningen bestämmer "det är så här vi gör i Kalix" och sedan alltid följa det beslutet, säger Olle Lundin som tillägger att problemet ändå finns där.
– Saken är problematisk på det viset att förtroendet helt säkert är skadat. Det syns kanske inte riktigt och det är inte alltid lätt att mäta, men du är otroligt naiv om du inte förstår att skadan finns där.