Nu har lamningen startat – ett säkert vårtecken

Nygårdens första tre lamm ligger under en värmelampa intill sin mamma och det har inte ens gått ett dygn sedan de kom till världen. När Anneli Hellman kliver in i båset där den lilla familjen håller till har hon sin och maken Jakob Hellmans ett och ett halvt år gamla tjej på armen. Lilla Lisen som själv lärde sig att gå för tre månader sedan hälsar nu på vårens första lammungar. 
–  Jamen titta här, säger mamma Anneli Hellman och stryker ömt en av nykomlingarna. 
Lisen försöker att ta ett litet lamm i famnen – men den manövern blir henne övermäktig och hon ger fort upp. 
Det blir ändå ett väldigt kärt möte mellan djurbarn och ett människobarn. 
–  Ja, vi ska bara hälsa, säger mamma Anneli till tackan som blir lite orolig. 
Allt går lugnt och fint och de tre småttingarna får dela på tackans två spenar. 
–  När man får trillingar är det ju inte alltid helt lätt. Det är inte så vanligt att tackorna får tre lamm men det brukar hända några gånger varje säsong, berättar hon. 
De tre lammen ger sig till känna i ett litet ”bää” som får hjärtat att smälta. Det här är bara början på en intensiv period på Nygården i Siknäs. 
Snart kommer barnkammaren att vara full och går allt enligt planen kommer det att finnas mellan fyrtio och femtio fyrfota ulltussar inom loppet av några veckor. 
–  Som regel klarar ju tackorna av lamningen utan problem men ibland kan ju något ha lagt sig fel och då får jag eller Jakob hjälpa till, berättar Anneli. 
De har sedan ett par år installerat kameror i fårhage och fårhus vilket underlättar när de behöver hålla koll på aktiviteten runt tackorna. 
– Det är ju till stor hjälp. Man kan ju sitta inne eller vara upptagen med annat arbete och ändå ha kollen så att man kan hjälpa ifall det skulle behövas, säger hon. 
En tacka som står lite längre bort är riktigt rund om magen. Hon kliar sig lite mot stängslet så att Anneli nästan blir orolig: 
– Jamen akta så att du inte gör illa de små som du har i magen. 
Trillinglammen som nu har ätit har åter lagt sig nära intill varandra och lampan med de röda varma strålarna slås åter på. 
Nere i en av hästhagarna kommer fyra nordsvenska ston mor och dotter till mötes när turen fortsätter. När de ser henna lämnar de höet som de har fått under morgonen. 
– Jag har ju haft ridskola här tidigare. Nu försöker vi i stället att utveckla vår gårdsbutik och en del annat här, berättar hon.