Ekonomin - ett problem för kvinnojourerna
I 25 år har kvinnojouren funnits i Norrbotten och då liksom nu är ekonomin det stora problemet. - Kvinnojourerna är fortfarande lågt prioriterade i kommunerna, säger länsordförande Eva Engman.
SLANTVÄNDARE. Att vända på varje krona tillhör vardagen för kvinnojourernas medarbetare. Fr.v Tuulikki Rönnberg, Vega Fogman, Gudrun Spiik, Eva Engman samt Anna Löfgren, tejejouren Fenix, Boden.
Foto: Britt-Louise Spets
I Jokkmokk får verksamheten 20.000 kronor per år som ska räcka till både hyra, el och telefon. En omöjlig uppgift att klara, enligt Gudrun Spiik från Jokkmokk. - Vi förhandlar med kommunen om att få hyran betald, men inget händer. Vi kan tvingas lägga ned och det vill vi inte, säger hon. Eva Engman vill se en attitydförändring från kommunerna. Många likställer kvinnojourerna med andra föreningar vilket är fel, enligt henne. - Vi utför ett arbete som socialtjänsten ska utföra. Därmed är vi inte som vilken annan förening som helst. Eva Engmans önskemål är att alla kvinnojourer kan ha en anställd person utöver alla frivilliga. Men då krävs mer pengar från kommunerna.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!