Åsa Andersson-Ulvede är i caféet på Strandängarna, omgivningen är gnistrande vit alldeles intill Kalix nationalälv och det är tillräckligt många minusgrader för att det ska bita lite i kinderna.
På väggarna hänger tavlor som skvallrar om verksamheten, som ska vara öppen då och då.
Åsa Andersson-Ulvede har arbetat som destinationsutvecklare vid Heart of Lapland i sex år.
Ett arbete hon har trivts med, samtidigt som det funnits en längtan efter något annat.
– Jag och en kompis hade en hobbyverksamhet för många år sedan, Chokladflickorna kallade vi oss. Vi tillverkade godis, biskvier och annat med choklad som gemensam nämnare.
Olika kurser och nu, utbildning till konditor och bagare, senare är hon redo.
Idén är att tillverka praliner, hålla kurser i pralintillverkning och andra arrangemang.
– Caféet var inte grundtanken men när jag fick möjlighet att hyra den här lokalen kändes det naturligt att starta det, säger Åsa Andersson-Ulvede.
”Jag är mitt i livet, det känns som att det är nu eller aldrig” säger Åsa Andersson-Ulvede om att våga göra nytt.
– Mycket handlar också om att vi bor i Kalix. Vi är inte skuldsatta över öronen för boende och annat. Den här idén finns också på min ”bucketlist”, listan över saker jag vill hinna med i mitt liv.
Åsa Andersson-Ulvede gör en sats praliner för att visa hur det går till.
Det går inte an att ha folk i köket när det tillverkas för försäljning, så detta är en visningssats.
Chokladen kommer i säckar, det är olika sorters mörk choklad, mjölkchoklad och vit choklad.
Pralintillverkningen är en känslig process som kräver exakthet avseende grader och bearbetning.
In i mikron, ut på marmorbordet och bearbetas, in i mikron igen.
– En halv grad för varm, då blir chokladen grå, säger Åsa Andersson-Ulvede.
– Om allt stämmer så blir pralinerna blanka och fina, säger Åsa Andersson-Ulvede.
Nästa steg är att fylla dem med godsaker och slutligen ”försegla” med pralinens botten.
Chokladen kräver sin tid och sin omgivning och den kan inte stressas.
Processen måste få ha sin gång, hantverket förutsätter att du är här och nu.
Åsa Andersson-Ulvede säger att det passar henne, med migränbakgrund, perfekt.
– Jag har lagt kärlek i mitt arbete och nu ser jag fram emot att få göra det i det här arbetet.
Visionen?– Jag kan inte vara i det här köket för alltid, jag vet att jag så småningom måste våga växa och samtidigt behålla småskaligheten. Först ska jag njuta av att vara där jag nu är, säger Åsa Andersson-Ulvede.