De vill ta bort tabun kring psykisk ohälsa

”Lev som du vill och inte som du lärt dig.” Kalix och Grytnäs hälsocentraler satsar på det projektet och målgruppen är unga människor.

VIKTIGT. Peter Bergman om vikten av förebyggande arbete, tidiga insatser, tillgänglighet och bra bemötande.

VIKTIGT. Peter Bergman om vikten av förebyggande arbete, tidiga insatser, tillgänglighet och bra bemötande.

Foto: Lotta Nilsson

Kalix2017-08-02 13:21

Peter Bergman, verksamhetschef vid Kalix och Grytnäs hälsocentraler och Björn Malmqvist, enhetschef vid Grytnäs hälsocentral och legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning (kognitiv beteendeterapi).

De berättar att bakgrunden till projektet är en nationell satsning där Norrbotten tilldelats statliga pengar som möjliggjort ansökan.

Kalix och Grytnäs hälsocentraler har sökt och fått en miljon kronor för två år.

Psykisk ohälsa, som exempelvis ångest och depression, är vanligt förekommande.

– 30 till 40 procent av våra patienter inom primärvården har på ett eller annat sätt ont i själen. Det är inte ovanligt att det tar sig uttryck i kroppsliga symtom. Det är oklart om siffran ökat på senare år, eller om vi människor har blivit bättre på att sätta ord på hur vi mår, säger Peter Bergman.

– Förebyggande arbete, tidiga insatser, tillgänglighet och bra bemötande är viktiga faktorer för att skapa tillit och förtroende för vården.

Björn Malmqvist säger att det till stor del handlar om att ta bort tabun kring psykisk ohälsa.

– Vi har tyvärr inte riktigt i vår kultur att söka hjälp när vi har ont i själen. Det är lite skamfyllt och det är väldigt synd att det är så. Ibland behövs det inte så stora insatser. Det handlar om att få verktyg, som ofta är ganska enkla och logiska, för att må bättre, säger Björn Malmqvist.

För den som är drabbad är det inte enkelt och logiskt och det är där projektet kommer in i bilden.

Projektnamnet - berätta bakgrunden.

– Många gånger använder vi våra tidiga erfarenheter i livet. Om jag upplevde att jag inte fick mina behov tillgodosedda som litet barn, så kan jag bära med mig känslan ”vad jag än gör så får jag inte mina känslomässiga behov tillgodosedda” och slutsatsen ”jag är inte en viktig person” och med den inställningen så får jag svårt att ta kloka beslut. Jag behöver stanna upp och förstå att jag är viktig, vilka behov jag har och hur jag ska se till att de blir tillgodosedda, säger Björn Malmqvist.

Målgruppen för projektet är unga och unga vuxna mellan 18 och 30 år (viss flexibilitet) och formen är gruppterapi (KBT) med cirka tio deltagare i varje grupp med åtta till tio träffar vardera.

Det är oklart hur många grupper projektet hinner hantera.

När projekttiden är slut ska arbetet vara implementerat i det vardagliga arbetet vid hälsocentralen.

– Vi välkomnar alla som är intresserade av att vara med att höra av sig, säger Björn Malmqvist.

Om psykisk ohälsa

– Benämningen psykisk ohälsa kan ses som ett övergripande begrepp som kan användas olika beroende på sammanhang. Det kan inkludera allt från självrapporterade besvär av oro eller nedstämdhet till psykiska sjukdomar som schizofreni eller depression

– Barns och ungdomars psykiska ohälsa har ökat under 1990- och 2000-talet och data från år 2011 visar en fortsatt ökning

– ”Det är viktigt att tidigt uppmärksamma psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Psykisk ohälsa innebär inte bara ett lidande för den drabbade utan kan också få allvarliga konsekvenser på sikt, till exempel genom att det blir svårt att tillgodogöra sig skolarbete, etablera sig på arbetsmarknaden eller att knyta relationer och exempelvis bilda familj. En ökning av andelen ungdomar med psykisk ohälsa är ur ett sådant perspektiv allvarligt och kan utgöra ett växande problem för samhället” står det i Socialstyrelsens rapport.

Källa: Ur Socialstyrelsens underlagsrapport ”Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013”

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!