Det är natten mot den 16 december 2021. Det är några minusgrader, det snöar. Dagarna innan, på Luciadagen, har nya Kalixbron invigts.
Undersköterskan Anette Wernersson jobbar natt i hemtjänstens nattpatrull.
En kollega som slutar klockan tre på natten berättar att datorn inte fungerar. Vid datorn finns en skriven lapp med information om vad som hänt under hennes pass, inget akut, men information som kollegorna som kommer för att jobba dagen kan behöva.
Anette Wernersson kollar datorn, det kanske är någonting som hon kan fixa själv, men hon kommer inte heller in i systemet. Hon ringer till andra enheter inom äldreomsorgen och får veta att inte heller de kommer in i systemen. Då förstår hon att något riktigt allvarligt har hänt.
– ”Nu är det kört”, det är min första tanke, jag blir riktigt orolig.
Anette Wernersson ringer områdeschefen Marianne Strömbäck som ringer socialchefen och enhetscheferna.
Socialchefen Anna-Lena Andersson sitter hemma i soffan, hon förbereder sig inför att åka till jobbet.
Hon ska träffa kollegorna i centrala ledningsgruppen klockan nio. Det börjar lacka mot jul, hon har julkläder på sig och örhängen med julklockor. Hon ser fram emot mötet där de också ska ha gemensamt julfika, beskrivningen är att det känns mysigt och trevligt.
– Men, det blir någonting helt annat, säger Anna-Lena Andersson som blir uppringd av Marianne Strömbäck klockan 7.33 på morgonen då hon precis är på väg att åka.
Anna-Lena Andersson gör sig klar att åka innan hon klockan 8.06 ringer kommundirektör Maria Henriksson.
– Vi förstår ganska snabbt att något allvarligt har hänt. Först blir jag arg, det är en attack mot välfärden, sedan övergår det till fokus. Lugnt och metodiskt ska vi ta oss framåt och säkerställa enhet för enhet.
Socialförvaltningens verksamheter ställer om, från att ha tillgång till verksamhetssystemen till att jobba med papper och penna, och det sker genast. Sjuksköterskorna har patientinformation i pärmar, beskrivningen är att det hade varit extremt svårt att klara sig utan dem.
– Vi måste alltid ha en plan B. Vi måste även under extrema omständigheter kunna upprätthålla välfärden och vi vet hur vi ska göra, säger Anna-Lena Andersson.
Maria Henriksson, kommundirektör, är på kontoret när hon får samtalet från Anna-Lena Andersson.
Det går lätt att samla till krisledning, centrala ledningsgruppen hade ju ändå ett möte planerat den här morgonen. Hon har ingen tanke om att problemen ska vara av den omfattning som de alldeles snart ska visa sig vara. Helt klart blir det under förmiddagen, än mer när meddelandet med krav om lösensumma kommer. Summan är och förblir okänd, kommunen går inte vidare på det spåret, inställningen är att inte betala.
– Vi är utsatta för en ransomware-attack. Varje system, varje server, varje dator är utslagen.
Hon beskriver händelsen som något av det värsta en kommun kan råka ut för, en mardröm.
– I ögonblicket är jag helt lösningsfokuserad, vad kan vi lösa nu, vad är mest akut? Liv och hälsa har högsta prioritet.
Maria Henriksson berättar att senare samma kväll kommer tankarna om att Kalix kommun redan är en trött organisation. De är i en pandemi, det är alldeles innan jul och de ska in i något mycket omfattande. Att alla inom vård och omsorg som levt under otrolig press med liten bemanning under pandemin måste nu, i stället för att få vila och återhämtning, ännu en gång ”steppa upp”.
Maria Henriksson vet det inte då, men redan innan it-krisen fullt ut är löst, ska det vara krig i Europa och medarbetarna vid Kalix kommun ska i början av mars få vetskap om en tredje tung tid.
– Pandemin är inte över, vi är ännu i sviterna av it-attacken och vi har nu att mobilisera för en flyktingström. Vi går ännu på adrenalin. Vi klarade det bra när flyktingströmmen kom 2015, men då hade vi inte två andra saker att brottas med, säger Maria Henriksson.
Reine Sundqvist, informationschef, märker redan vid sextiden på morgonen att han inte kan gå in på sin mail.
Han får ett SMS under morgonen, med frågan om Kalix kommun är utsatt för en attack, och svarar att inte så vitt han vet.
Han tänker att det är en driftstörning och börjar kolla runt om andra har problem. Han får så småningom veta att ”ingenting fungerar”. Han kommer till jobbet strax efter klockan sju på morgonen och beskriver hur luften i huset inte är som den brukar vara. Under förmiddagen vet de att något större inträffat och klockan tolv går första informationen ut. De har flera möten i krisledningsstaben under dagen, ett beslut är att vara transparenta om vad som händer, och klockan 16.30 hålls den första presskonferensen om det inträffade.
Reine Sundqvist säger att transparensen är självklar, och nödvändig. Det handlar om trovärdighet gentemot kommunmedborgarna. Kalix kommun är glad över de egna kanalerna, sociala medier, men de behöver medias hjälp också att beskriva läget och berätta vad kommunen blivit utsatt för.
Senare samma helg ska Reine Sundqvist erfara att hans personliga konton, allt från Facebook till tv-inloggningar, hackats. Han märker det på att han upprepat uppmanas logga in på nytt på Facebook och på att koderna till andra inloggningar inte längre fungerar.
– Det är klart att det är obehagligt när det blir personligt, det är ingenting att sticka under stol med. Där och då är fokus på att lösa uppgifterna i jobbet.
En dag kort senare åker han in till jobbet i kommunförvaltningen med sonen Ludde, fem år.
– ”Pappa, är det i det här huset ingenting fungerar?” säger han. Jag hajar till och frågar honom ”var har du hört det?” och han svarar ”på tv”. Ludde är fem år, han har snappat upp det här. Det visar vilken spridning och omfattning på rapporteringen it-attacken har.
Kalix kommun har som mest 32 mediabolag som väntar på svar på olika frågor. Kalix kommun nämns överallt de första dagarna.
Reine Sundqvist vet det inte då, men nyårsdagen kommer att bli den första dagen han är helt ledig.
Han vet inte då, men anar ganska snart, att han ska komma att beskriva den här tiden som bland den mest utmanade under sina år vid Kalix kommun.
Han vet inte heller då, att han några månader senare ska föreläsa digitalt för andra kommuner, regioner och organisationer om hur Kalix kommun hanterat it-attacken.
Kenneth Björnfot, stabschef, hör samma morgon hur det plingar jättemycket i hans telefon.
Han är på väg till jobbet, han tänker ”jag tar det när jag kommer in” och väl där ser han att det verkar vara något jättekonstigt.
– Sedan kommer kallduschen – vi är attackerade. Jag trodde inledningsvis att det rörde våra filservrar, men vi upptäcker att de nått våra verksamhetssystem också och då blir det riktigt allvarligt.
De förbättringsåtgärder kommunen gör den närmaste tiden visar sig stoppa nya attacker. It-arbetet pågår nu intensivt, kommunens medarbetare på området är åtta, nio och utöver det jobbar ett 20-tal konsulter med att bygga upp systemen igen. Det handlar också, och det är viktigt, om att göra dem säkrare än de var. Det beskrivs som ett mycket utmanande och omfattande arbete.
Kenneth Björnfot vet det inte då men säger senare ”vi såg viss trafik från olika länder vid olika tidpunkter”.
Han vet inte då, men han ska så småningom få veta, att kammaråklagare Patrick Sonevang vid åklagarmyndigheten mot internationell och organiserad brottslighet, senare ska besluta lägga ned förundersökningen avseende händelsen som rubricerades som grovt dataintrång.
"Brottet har begåtts på distans från utlandet och bevisning finns inte tillgänglig här. Det finns inte förutsättningar för internationell rättslig hjälp" står det i underrättelsen.
Kalix kommun kommer aldrig att få veta vem eller vilka som låg bakom it-attacken.
Fyra veckor efter ransomware-attacken är det mesta arbetet klart, men tre månader senare återstår ännu saker att göra i exempelvis biblioteket.
Kalix kommuns drygt 1 450 medarbetare utbildas i digital säkerhet. Utbildningen pågår via nätet, lektionerna går ut var tredje vecka och fortsätter till november. Utbildningen ska leda till ökad medvetenheten, bland mycket annat om att vara vaksam när det gäller att öppna länkar bifogade i mail. Kalix kommun jobbar oförtrutet vidare med att höja säkerheten och skapa en bättre driftmiljö.
– Säkerhetsfrågan är i fokus, för all tid framöver, säger Kenneth Björnfot.
Det finns ingenting bra med en it-attack. Frågan är om det kan komma någonting gott ur den.
Maria Henriksson säger att de på kort tid har gjort en höjning av säkerheten och medvetenheten kring den - men att det hände under storhelger där medarbetarna hade privata planer för jul, nyår och trettonhelg innebar umbäranden för väldigt många.
Hon beskriver i dagarna mellan jul och nyår 2021 läget med orden "i nöden prövas vi och det faller alltid väl ut".
– En viktig sak är att det här, det gjorde vi tillsammans, och det stärker oss.