För Casandra Hallberg, 26 år, från Halmstad, är det en barndomsdröm att bli journalist.
– Jag hade Sverker Olofsson som idol när andra lyssnade på Amy Diamond, berättar hon.
Hon hade hört att Kalix folkhögskola har gott rykte i branschen. Det var också en fördel att den är på distans.
– Det är en jättebra och kul utbildning. Man får kasta sig in i grejer som man inte behärskar, men vi är ju här för att lära oss.
Linda Danhall, som är kursansvarig, är själv utbildad på skolan och har arbetat som journalist bland annat på NSD.
När hon gick var det en utbildning på plats. Idag är utbildningen på distans, men hon tycker det fungerar utmärkt.
– Det som jag var mest fundersam över var hur man skulle få ihop gruppen. Men det var verkligen inga problem.
Orsaken till förändringen var att man ville få en större bredd bland de sökande.
– Journalistiken behöver folk med olika bakgrunder och i alla åldrar. Nu kan man bo med sin familj på sin vanliga bostadsort och ändå studera hos oss.
Linda Danhall undervisar eleverna, men tar också in gästföreläsare och så varvar de med grupparbeten.
Eleverna träffas flera gånger i veckan i ett "nätklassrum" på Teams. Därutöver får de hemuppgifter att lösa på sin bostadsort. Totalt sex veckor under två år vistas de på skolan och då bor de på skolans vandrarhem.
Det är andra klassen som är igång nu efter pausen. Det är bara intag vartannat år och söktrycket var högt.
– Störst antal sökande var det från Gävle och söderut. Minst från Norrbotten och Västerbotten, berättar Linda Danhall.
Ett personligt brev är tungt vägande i ansökningsprocessen. Därefter kallades 42 personer in på en testdag då de intervjuades, testades i allmänbildning och fick ge prov på hur snabba de var på att leverera.
– Man ska visa att man har ett samhällsengagemang, är bra på att formulera sig och har ett driv, säger Linda Danhall.
De 20 som slutligen kom in är mellan 21 och 54 år.
Utbildningen har stort fokus på själva hantverket och idag gäller det att vara mångsidig. De får hela tiden träna sig i radio, tv och skrivande journalistik. Foto, redigering och webbpublicering ingår också.
Nyhetsjournalistik, grävande journalistik, samhällsjournalistik, kommunbevakning, blåljus och krim är några av ämnena. De har två praktikperioder.
Jonas Borgvall Janson är 54 år och bor i Uppsala.
– Jag känner mig lyckligt lottad som kom in. Jag har hållit på med skapande arbete hela livet och tycker om att skriva och förverkliga idéer. Och så tyckte jag att det finns en massa saker i samhället som inte sägs. Då känns journalistiken som ett bra forum, säger han.
Han tycker att han har hamnat i ett bra gäng och får roliga uppgifter.
– Igår satt vi hela dagen vid datorerna och klippte en video till ett reportage som vi spelade in i förrgår. Det är så hela tiden, uppgifter som ska lösas.
Malin Labba, 34 år, kommer senast från industribranschen i Kiruna. Eftersom hon har tre barn är det en fördel att det är på distans.
– Jag ser det här lite som en personlig utveckling, att hitta tillbaka till mig själv. Jag tycker om möten med människor, att få fram deras historier och berätta om det som händer ute i samhället, säger hon.
Denise Alvedahl, 32 år, från Malmö har tidigare jobbat som flygvärdinna och som sälj- och marknadskoordinator i hotellbranschen.
– Jag är väldigt kreativ som person. I marknadsföringsbranschen skriver du också mycket texter och arbetar med bilder. Så jag kände att jag ville fortsätta på det spåret, men bli ännu mer kreativ.
Att göra dokumentärer är en dröm.
Hon tycker det behövs fler utbildade journalister och uppmanar andra att söka.
Linda Danhall är nöjd med sin klass.
– Jag sökte efter personer som hade ett kritiskt förhållningssätt och fick 20. Här kan vad som helst hända, de är modiga och kastar sig in i uppgifterna, så det är fantastiskt att jobba med dem. Samtidigt är de så rädda om varandra. De kommer bli superbra journalister.
Det som kan oroa de framtida journalisterna är hur branschen kommer att se ut på sikt.
– När jag lyssnar till föreläsare och kompisar som är färdiga journalister så hör jag att det är en stressig bransch. Det är ju en jätterisk om allt ska gå så fort. Vad händer med journalistiken om man utarmar kvaliteten? Vem ska då granska och gräva fram oegentligheter och visa missförhållanden, säger Casandra Hallberg.
Men det är enda orosmomentet.
– Annars är jag jättetaggad på ett liv som journalist.