Bruket stora vinnaren efter muddringen

Det var ett jätteprojekt som gick långt över budgeten. Men Billerud Korsnäs har gjort rekordår efter det omtalade muddringsprojektet.

Vinstlotten. Muddringen i Karlsborg var ett vinstprojekt för Billerudkorsnäs, som nu fraktar mer pappersmassa än någonsin. (Peter Löfgren, Lars-Erik Johansson och Lennart Vikström i bild)

Vinstlotten. Muddringen i Karlsborg var ett vinstprojekt för Billerudkorsnäs, som nu fraktar mer pappersmassa än någonsin. (Peter Löfgren, Lars-Erik Johansson och Lennart Vikström i bild)

Foto: Herman Öberg

kalix2016-01-14 06:00

Det finns alltid två sidor av ett mynt. Den ena sidan i det här fallet innehåller en halvgjord bassäng, en hamn som aldrig blev muddrad, en investeringsbudget som gick från 80 till 142 miljoner kronor och en ekonomisk smäll där kommunen fick bli största slagpåsen.

Den andra sidan: Muddringen blev utförd – och nu fraktar Billerud Korsnäs mer massa på fartygen än någonsin förr.

I dag är det enorma muddringsprojekt i både Luleå och Piteå.

För tre somrar sedan blev muddringen i Karlsborg färdigställd och kanske har de dragit nytta av erfarenheter från den muddringen, där mycket gick snett efter vägen. Det mesta grundade sig i att förprojekteringen var bristfällig och att man inte riktigt visste vilken havsbotten man hade att göra med.

Muddringsprojekt i den här storleken är komplexa och svåra att veta riktigt vad det kommer att kosta.

Men det man också ska komma ihåg är, hur omsusat projektet än må ha varit, att det var absolut nödvändigt.

– Det var nödvändigt, men också ett framgångsrikt projekt, menar Lars-Erik Johansson, senior advisor på Billerud Korsnäs.

Det är inga konstigheter att kommunen går in och stöttar upp ett sådant här projekt, menar han också.

– Det är precis som att vi underhåller våra asfalterade vägar. Varför ska vi inte underhålla våra vägar på vattnet också? Det är en självklarhet.

Och effekten blev succéartad för Billerud Korsnäs. Den breddade farleden gör att till exempel isbrytaren Atle återigen kan köra i Repskärsfjärden och det gör framförallt att större fartyg kommer in till kajen.

Antalet fartyg som kommer in ligger ganska konstant. Man brukar ligga kring 60 anlöp per år när det gäller att frakta pappermassa. Därutöver tillkommer 10 till 15 anlöp för råvaror. Skillnaden nu är mängden man kan frakta via hamnen.

Faktum är att man har slagit rekord efter muddringen.

– Förra året (2014) var all-time-high – 263 000 ton massa fraktades in och ut. Och det går mot liknande siffror 2015 också, förklarar logistikchefen Peter Löfgren.

Frågan återstår om man någonsin kommer muddra vid och rusta upp den andra kajen i Karlsborg – den som Kalix kommun hoppades skulle ge mer intäkter till kommunen. Och hur lång tid det tar innan man måste muddra den hamnen som nu är i bruk.

– Uppslamningen är en vetenskap som egentligen ingen begriper, säger Lennart Vikström, som var projektledare under muddringen.

Läs mer: Muddring blir fall för miljöåklagare

Läs mer: Kritik mot muddring i Karlsborg avvisas

Läs mer: Provmuddringar nästa steg i jätteprojekt

Läs mer: Luleå hamn utmanar Narvik

Muddring i Karlsborg 2011-2013

Projektet hade en investeringsbudget på 80,7 miljoner kronor. Men på grund av komplikationer på vägen, där Billeruds kaj (som sedan togs över av Kalix kommun) rustades upp och där landområdet utökades, ökade kostnaden kraftigt i slutändan. Totala investeringen blev 142 miljoner kronor. Kalix kommun stod för största kakan, 51 miljoner kronor.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om