Bastustriden går vidare: "Det är vår bastu"

Fortifikationsverket har hämtat den omdiskuterade bastun i Grubbnäsudden, till en kostnad av flera hundra tusen kronor.

Markägare Bertil Johansson och ombudet Bo Nordebo ska gå vidare med bastufrågan för att reda ut äganderätten.

Markägare Bertil Johansson och ombudet Bo Nordebo ska gå vidare med bastufrågan för att reda ut äganderätten.

Foto: Linda Danhall

Kalix2020-05-26 09:11

Fortifikationsverket har flyttat bastun i Grubbnäsudden.

– Enligt lagen äger Bertil Johansson bastun, det finns inga tvivel om det. Fortifikationsverket har uppmanats otaliga gånger att visa ett papper på att de äger bastun, men de kan inte göra det för de är inte de som äger bastun. Men Fortifikationsverket säger ändå att bastun är deras. Jag kan inte förstå hur det här kan ske, staten själ av en privat markägare, säger Bo Nordebo, markägarens ombud.

Att det inte är fastslaget vem som äger bastun bekräftas av polisens tillförordnade områdeschef Jan-Erik Abrahamsson.

– Det är vad jag också kommit fram till, ägarfrågan är inte fastslagen, säger Jan-Erik Abrahamsson.

Markägare Bertil Johansson är bekymrad.

– Jag trodde faktiskt aldrig att någonting sådant här kan ske, säger Bertil Johansson. 

Fortifikationsverket hänvisar till att de äger alla militärens anläggningar.

– Det är vår bastu, men marken är arrenderad, säger Johanna Holst, presskontakt vid Fortifikationsverket.

Nu är bastun flyttad från Bertil Johansson mark till militärlägret. Att flytta bastun blev dyrt för Fortifikationsverket och därmed för skattebetalarna.

– Vi har inte exakt belopp för den totala kostnaden. Den ursprungliga bedömningen var cirka 100 000 kronor, men det har blivit avsevärt mycket dyrare. Mer än det dubbla. Det beror dels på att vi inte fick markägarens tillstånd att använda vägen fram till bastun, dels på att själva flytten hindrades av markägarens ombud, säger Johanna Holst.

Bo Nordebo säger att de ska gå vidare med frågan. De vägar som övervägs är en civilrättsligprocess alternativt arrendenämnden. Just i bastufrågan kan arrendenämnden medla och vara skiljenämnd. 

– Bevisbördan är hos Fortifikationsverket, det är de som ska bevisa att de äger bastun. Klarar de inte det, ska bastun återföras, säger Bo Nordeo. 

Vad som är klarlagt är att det 1994 tecknades ett arrendeavtal om att bastun som då tillhörde FO 67 skulle få stå på marken i 20 år, till 2014 och att det därefter fanns möjlighet till förlängning med tio år i taget. I början av 2000-talet upphörde FO67 att finnas och istället blev det Gränsjägarbataljonen. Sedan 2009 har Fortifikationsverket inte betalat arrende, vilket de tillskriver. Avtalet med FO 67 har inte överlåtits till Fortifikationsverket. Fortifikationsverket har år 2018 erbjudit att betala retroaktivt arrende från 2014.

Så säger lagen:

Lägenhetsarrende kan överlåtas om ”jordägaren ger sin tillåtelse”.

Enligt 8 kap. 23 § jordabalken är arrenderätten förverkad om arrendatorn inte betalat en månad efter förfallodagen. Senaste arrendet är betalat år 2009.

Om en byggnad lämnas kvar när arrendet upphört tillfaller äganderätten markägaren efter tre månader enligt 21 kapitlet, andra stycket. I Fortifikationsverkets rivningsansökan står att arrendet upphört i november 2018.

Källa: Sveriges rikes lag, rivningsansökan, arrendeavtal.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!