– Det var jätteroligt att få vara med och göra den. Alla ettorna är engagerade i det, säger Alice Enström, 16 år.
Under flera veckors tid har elever och lärare på skolan jobbat med kolmilan, berättar skogsläraren Arne Karlsson. Han står och vaktar milan som är rest ett stenkast från skolbyggnaden.
– Ungdomarna har ju suttit nio år på skolbänken. Så kommer de hit och då börjar vi med naturbrukskursen och den är det många moment på. Det är roligt att de får starta med något handgripligt.
I början av terminen startar de alltid med ett projekt som handlar om skogshistoria. Vartannat år får de lära sig hur man gör en tjärdal, vartannat år en kolmila på gammalt vis.
– Då får de lära sig hur man gjorde förr i tiden och vad man hade för nytta av att göra kol. Våra förfäder jobbade med mångbruk, de hade jordbruk och skogsbruk och kolade och gjorde lite allt möjligt.
Längst in i kolmilan finns björkveden som ska kolas. De har först byggt en botten och luftkanaler, risat och täckt allting med jord. Genom en skorsten har de sedan tänt på.
– Efter två, tre timmar, stänger man luftintaget. Sedan får det inte komma in syre för då brinner allting upp och blir aska.
Kolmilan har fått namnet Kerstin.
– Den ska alltid ha ett kvinnligt namn, understryker han leende.
Personal och elever turas om att vakta milan dygnet runt, så att det inte ska bli någon eldsvåda. På fredagen släcks den och om några veckor täcks den av. Då är förhoppningen att det har blivit grillkol som eleverna kan ta med sig hem och använda.