Det har gått drygt ett och ett halvt år sedan Anette Hjerpe drabbades av en stroke.
– Jag gick och lade mig helt frisk på söndagskvällen och vaknade på måndagsmorgonen och mådde inte bra. Jag hade inte en tanke på att larma någon, "bara jag får duscha så blir det bra" tänkte jag.
Dottern Amanda kom förbi och fann mamma i duschen, hon bad henne le och sträcka upp armarna i luften, det gick inte.
– Amanda förstod att något var fel, att det var hjärnan, och hon larmade, säger Anette Hjerpe som inte kunde öppna munnen.
– Jag var fångad i min egen kropp.
Anette Hjerpe säger att ambulansen var snabbt på plats.
– Jag hann tänka "ska mitt liv bli så här nu, att jag inte kan prata". På sjukhuset bedömdes jag vara i så dåligt skick att jag var en tia på en tiogradig skala. Inom 45 minuter från det att ambulansen kom och hämtade mig hade jag fått propplösaren. Läkaren kom kort senare in och frågade "hur mår du Anette?". Plötsligt kunde jag svara.
Kort senare var hon på väg till Umeå, i helikopter, och hon hörde personal där säga att färden går extra fort just den dagen.
– "Vi har medvind" sade de, säger Anette Hjerpe.
I Umeå fick hon genomgå en hjärtoperation, eftersom hon hade ett medfött fel som ökar risken för att få en stroke igen.
Anette Hjerpe säger att hon är tacksam över att Kalix sjukhus fanns kvar i nuvarande form - ett likadant förslag som nu aktualiserats om nedskärningar vid Kalix sjukhus hade varit aktuellt innan hon blev sjuk.
– Varje minut är viktig vid en stroke, jag hade inte klarat mig utan Kalix sjukhus. Jag hade änglavakt, jag fick en andra chans. Jag är så tacksam för den vård jag fått, även eftervården. Jag var speedad när jag kom hem från sjukhuset, jag trodde inte att ångesten de pratade om skulle drabba mig, men det gjorde den. Jag är så tacksam över att kunna prata med strokesjuksköterskan om det och annat. Jag måste vara försiktig med hur jag lever nu, jag har kvar en hjärntrötthet som innebär att jag inte orkar lika mycket som förr.
Anette Hjerpe säger att hon tänkte "det kan inte vara möjligt" när ett likadant nedskärningsförslag för Kalix sjukhus aktualiserades igen:
– Det är obegripligt hur samma förslag, som skulle omöjliggöra så mycket vid Kalix sjukhus och däribland den strokevård som finns här, kan aktualiseras igen. Det handlar ju om liv! Jag var mitt i livet när jag fick min stroke - det kan hända vem som helst och utan förvarning.