Älgarna tuggar rent

Knäckta grenar, avbetade skott - ungskogen i Lilla Lappträsk visar tydliga spår efter älgarnas framfart under vintermånaderna. 40 procent av ett 20 hektar stort område är drabbat.
- Det här är det värsta jag har sett i Kalix kommun och i ett område där älgarna strövar fritt, säger Rikard Hansson.
Han uppmanar nu markägarna att ta sitt ansvar till fullo.
- Det är dom som har rätten att bestämma vilken avskjutning som ska ske, inte länsstyrelsen eller jaktkretsen. De måste överväga vad dom är mest värt, jakt eller skogsbruk, säger han.

Fördelning
I Lilla Lappträsk kommer markägarna att gå in med en skrivelse till Korpikå älgskötselområde för att få diskutera hur avskjutningen ska se ut till hösten.
- Det handlar inte om att öka antalet djur utan om fördelningen av tjurar, kor och kalvar, det är det bästa sättet att styra betesskadorna, säger Rikard Hansson.
Dialog är ett viktigt ord i sammanhanget. Markägarna och jägarna behöver varandra annars blir det ingenting, anser Rikard Hansson.
- Juridiskt är det väldigt enkelt, markägarna har rätten att besluta om avskjutningen och det får jägarna acceptera, men bättre är att få till stånd en diskussion kring vilka beslutsvägar som ska finnas och vad som ska gälla, säger han.

Agerar själv
Stora skador finns också i ett område innanför viltstängslet längs E4 mellan Töre och Sören. Där tvingas markägaren Lennart Sigvardsson nu att göra nyplanteringar till en kostnad av 6.500 kronor per hektar som dessutom ska bekostas av honom själv.
- Det känns inte roligt. Nu ska jag och fyra markägare till diskutera med med Töre viltvårdsområde om en större avskjutning. Om det inte lyckas kan det bli till att nyttja jakträtten och ta in egna jägare, säger han.
Jägarförbundets uttalande om att älgstammen minskar i hela landet köper inte Rikard Hansson.
- Det är helt vansinnigt att säga så. De lokala skillnaderna är stora, vad som nu behövs är en organisation som företräder markägarna, säger han.