Den nedlagda skolan ligger på en hemlig plats någonstans i Kalixområdet. Här huserar Nils-Göran Strömbäck, bataljonschef och Tomas Gunnari, ställföreträdande bataljonschef. Just nu jobbar de med en stor militärövning för 400 hemvärnssoldater som startar på söndag.
– Det är mycket som ska förberedas, konstaterar Tomas Gunnari.
I staben som leder övningen ingår ett 30-tal personer. Chefen för Lapplandsjägargruppen är övningsledare och det kommer yrkesofficerare som fungerar som instruktörer.
De visar runt inne i byggnaden som innehåller stridsledningscentral, sambandscentral, kök och mäss samt ett logement för kvinnor och ett för män. Under övningen räcker inte logementen, utan de kommer också att få bo i tält och i olika bygdegårdar där Försvarsmakten hyr in sig.
På väggen sitter en stor fana med en bild av den svarta björnen, symbolen för gränsjägarbataljonen.
– Här inne sitter stridsledaren som dirigerar verksamheten på fältet och följer upp allt som händer dygnet runt, berättar Nils-Göran Strömbäck som visar runt i lokalerna.
Nils-Göran Strömbäck är pensionerad yrkesofficerar och har jobbat både på I19 och FO-staben i Kalix innan han blev bataljonschef för gränsjägarbataljonen i Norra militärregionen. Bataljonen har beredskap som innebär att man ska kunna sätta in mindre styrkor efter sex timmar och hela bataljonen efter 24 timmar och ska då kunna verka i 90 dagar.
I bataljonen ingår fyra förband på vardera 100–150 hemvärnssoldater fördelat kommunvis på Överkalix, Kalix, Haparanda och Övertorneå. Rekrytering av fler pågår för fullt. Soldaterna har förbundit sig att ställa upp under fyra till åtta dygn per år, då de ska delta i utbildningar och övningar.
– När de skriver på avtalet innebär det också att arbetsgivaren är tvungen att släppa dem när de blir inkallade.
Bataljonens uppgift är att försvara skyddsobjekt, skydda gränsen och stötta det civila samhället.
På söndag medverkar bataljonen i den stora finska övningen Northern Forest, vilken omfattar totalt 6 500 deltagare från fem nationer, varav 750 är svenska soldater och officerare, som kommer att hålla till både på svensk och finsk mark.
– Sverige har ett samarbete med Finland och därför deltar vi i övningen. Det kommer samtidigt att pågå en stor flygövning över hela Nordkalotten, berättar Nils-Göran Strömbäck.
Under denna övning ska de träna sig i att stödja tull och polis med gränsbevakning, att kunna ta emot flyktingar, men också förhindra att sabotagegrupper som försöker nästla sig in i Sverige. Istället för att öva vid Torneälven, har man förlagt den utefter Kalixälven.
– När Finland var i krig var det mellan 30 000 och 40 000 människor som flydde till Sverige och de hade ju även kor och allt möjligt med sig. Det var massor med folk som jobbade med flyktingmottagandet.
Även i ett modernt krig måste man vara beredd på att det kommer in flyktingar över gränsen, menar han.
– Fast idag har de väl inte med sig några kor.
Att i det läget kunna upptäcka sabotörer som är ute efter att skada svensk infrastruktur är en av hemvärnets uppgifter. Andra uppgifter är att försvara vissa utpekade skyddsobjekt, det vill säga anläggningar som Försvarsmakten behöver för att lösa sina uppgifter, exempelvis radiostationer, kommunikationsanläggningar, men också civila anläggningar för kraftförsörjning, mobilnät och så vidare.
Efter Sovjetunionens upplösning gjorde Sverige en omfattande nedrustning av försvaret. I och med försvarsbeslutet år 2000 förvandlades det från ett invasionsförsvar som skulle kunna möta ett storskaligt konventionellt militärt angrepp från ett annat land, till ett insatsförsvar som bygger på att man genom underrättelsetjänst ska kunna möta fienden med små lättrörliga styrkor. Ett stort antal staber och förband lades ner.
– Då avvecklade man den verksamhet som fanns i Kalix. Men nu i och med att verkligheten förändrats, Putins krig mot Ukraina och allting som har eskalerat i omvärlden sker en återuppbyggnad av försvaret, säger Nils-Göran Strömbäck.
Vad som kommer att ske just i östra Norrbotten är inte klart än, men redan har en värnpliktsutbildning startat i Kiruna.
– Problemet här i östra Norrbotten är att vi har för få ungdomar.
Men hemvärnssoldaterna kan vara nog så kompetenta som unga värnpliktiga, betonar han. De är beväpnade och har rätt att använda vapen om någon försöker tränga in i ett skyddsobjekt.
– I alla övningar tränar vi också på skjutförmågan.
Standardvapnet idag är automatkarbin 4B, som är kraftigare än en k-pist med 20 skott i magasinet. Därutöver har de granatgevär, kulsprutor samt spräng- och tändmedel och minor.
– I vissa lägen ska vi kanske förstöra en bro, förklarar han.
Hemvärnssoldaterna förvarar sitt vapen i hemmet. Övrigt material är utplacerat i olika hemliga förråd.
De har inga kanoner eller stridsvagnar, men håller däremot på att anförskaffa sensorer och drönare för att kunna övervaka större områden.
– Vi kommer också att utbilda våra soldater i det.
De har också en båtpluton så att de kan övervaka ute på havet och en flyggrupp med egna flygplan för att kontrollera gränsen. Flera piloter är med hemvärnet.
Kunskapsmässigt, hur skiljer de sig mot anställda soldater?
– De soldater vi har i vårt förband har gjort värnplikten, de har gjort förbandsövningar och många av dem har tjänstgjort i till exempel Afghanistan. De har hållit på att utbilda sig i 15–20 år med diverse övningar. Många av dem är kanske ringrostiga när de kommer in, men som skyttar är det inga som slår dem.