Det finns stora skillnader mellan placerade barn och övriga barns skolgång och psykiska hälsa, men även skillnader i den vård de erbjuds, konstaterar Socialstyrelsen vid årets Öppna jämförelser 2019.
– Den här undersökningen visar hur stora skillnader det finns. Alla ska ha rätt till lika vård och skolgång, men så är det inte, säger Katarina Burman (V), socialnämndens ordförande i Kalix.
Studien visar att tolv procent av Sveriges 15- och 16-åriga flickor som varit placerade under hela årskurs 9 långvarigt använde två eller flera olika psykofarmaka under år 2018. Att jämföra med 3 procent av placerade pojkar. Icke placerade landar på två procent för flickor och en procent för pojkar.
Hur det ser ut i olika kommuner har inte presenterats än.
– Det är väldigt tråkiga siffror. Familjehemsplacerade barn har levt i en väldigt utsatt situation länge innan de kommer till familjehem. De kan behöva mer psykofarmaka än barn i trygga, fina hem. Det kan vi förstå.
Enligt studien också att placerade unga i mindre utsträckning än icke placerade får behandling i annan form än mediciner. – Väldigt trist att det ser ut så här. Många studier har visat att högre utbildning och bättre ekonomi gör det lättare att få hjälp, det är verkligheten, säger Burman.
Studien visar också att färre placerade unga avslutar sina gymnasiestudier än icke placerade. Vid 20 års ålder hade 43 procent av tjejerna och 34 procent av killarna som varit placerade gått gymnasiet. För icke placerade är siffran 81 respektive 75 procent.