Fiskare Roland Lundkvist har fiskat i snart 60 år. Han var först i Norrbotten att larma om laxsjukan. Nu kommer nästa larm från honom.
– Siken är drabbad och alla öringar över tre kilo, säger Roland Lundkvist.
När han larmade om laxen år 2014 konstaterade han att en och annan sik var drabbad. Nu visar han att många sikar, öringar och en del lakar är drabbade.
– Det växer svamp på dem, de tappar orken. Självklart bottnar sig det här i miljöproblem. Det är för jäkligt.
Roland Lundkvist säger att den fisk som hittills är fredad från synliga skador är abborren.
– All blank fisk är drabbad. Abborren har jag inte sett skador på, kanske för att den har så tjockt skinn.
Sportfiskare Kari Laukanen har fiskat hela sitt liv. Nu har han slutat.
– Jag är rädd. Det här är ingen influensa som går över av sig själv. Det är inte roligt att stå och fiska vid stranden när det kommer döda, döende och illaluktande fiskar flytande. Jag har slutat fiska, dels för fiskens skull men också för hälsans, säger Kari Laukanen.
Han säger det som varit på mångas tungor.
– Den fisk som ser frisk ut i dag vet vi inte vad den bär på och vi vet inte hur den skulle sett ut i morgon.
När de första larmen från Kalixälven kom år 2014 från Roland Lundkvist blev de första reaktionerna från Länsstyrelsen att det rörde sig om vraklax, utlekt lax. Någonting som Roland Lundkvist bestämt dementerade.
– Det finns en fördröjd reaktionsförmåga hos myndigheterna som försvårar allt. Tänk om man tagit tag i frågan direkt och med kraft. Nu är situationen alarmerande. Vi har ett ansvar för kommande generationer. Vi klarade att åka till månen för 50 år sedan, men vi klarar inte vår egen planet, hur tänker vi? Nu dör fisken när den skulle varit som starkast, säger Kari Laukanen.
Han konstaterar att många arter är drabbade, flera sorters fiskar, fåglar och även älgar.
– Vi har en rubbning i naturen och den är inte begränsad. Brist på tiamin och bakom finns den mänskliga faktorn, utsläpp, det är jag övertygad om. Orsaken skulle vara utredd i går. Vi måste agera och nu är det bråttom.
Han har tröttnat på passivitet.
– Det är som att vi lever i ett reservat som ingen bryr sig om, ett andra klassens folk. De första larmen kom 2014 nu är det 2020, säger Kari Laukanen.
Roland Lundkvist vädjar om åtgärder.
– Fortsätter det så här har vi snart ett dött vatten, säger Roland Lundkvist.