Raket åter på plats i Kronogård

I dag är Kronogård en vildmarkscamp men för 45 år sedan hade platsen stor betydelse för svensk raketverksamhet. På söndagen ställdes en raket med tillhörande startramp på plats i området igen.
- Allt är sig förbluffande likt här, säger rymdveteranen Sven Grahn.

KÅBDALIS2007-08-20 06:00
Sommaren 1962 och ytterligare två somrar framåt var Kronogård utanför Kåbdalis samhälle en viktig plats för den svenska raketverksamheten. Det var här som de första svenska forskningsraketerna sköts upp, med syftet att undersöka så kallade nattlysande moln.
- Dessa moln ligger på åtta mils höjd. Nu för tiden betraktas de som ett tecken på den globala uppvärmningen, men vid den tiden tyckte man att det var ett mysterium att de över huvud
taget fanns, säger Sven Grahn.
Han är numera pensionerad teknisk direktör vid Rymdbolaget och var med vid uppskjutningarna i Kronogård när det begav sig.

Gott om plats
Att platsen för uppskjutningarna just blev Kronogård berodde framför allt på dess läge, strax i utkanten av Vidselbasens
robotskjutfält. Här fanns också ordentligt med svängrum, påpekar Sven Grahn.
- Vid den tiden fanns här
bara ett övergivet kronotorp. Här fanns varken el, vatten eller telefon. Vi var tvungna att dra in eget elnät överallt.
På söndagen invigdes raketen och rampen som Rymdbolaget skänkt som ett minnesmonument över de första raketuppskjutningarna. Olle Norberg, chef vid Esrange Space Center, uttryckte stor glädje över att
raketrampen var på plats.
- När vi var yngre fick vi alltid höra talas om Kronogårdsepoken av Sven och hans kollegor. De har byggt upp svensk rymdverksamhet. Det är jättekul att det nu står en raket här som minne av den epoken.
Sven Grahn själv säger att han och andra naturligtvis har berättat åtskilliga historier om tiden vid Kronogård. Han arbetade tillsammans med människor från olika länder och minns särskilt hur amerikanerna spelade baseboll i en närliggande slänt. Slänten är fortfarande synlig.
- Vi har berättat så mycket att våra kollegor i Rymdbolaget döpte om stället till "Skrönogård", säger Sven Grahn och skrattar.

Slog ner som en bomb
Själv tillbringade han totalt 135 dagar på den ödsliga platsen. Vid den tiden fanns inga turistanläggningar i området och "rymdfolket" utifrån väckte en hel del intresse i Kåbdalis. En del av dem var inkvarterade i det gamla skolhemmet, som sedermera brann ned,
- Vi slog ner som en bomb här i byn, säger Sven Grahn och
berättar att de bekantade sig med en del profiler från bygden.
En av dessa var rallaren Långe David, han som var med och knöt ihop inlandsbanan 1936.

Tillfällig anläggning
Sven Grahn berättar att den verksamhet som pågick i Kronogård inte var hemlig för allmänheten, däremot oroade man sig för säkerheten.
- Vi kunde inte ha folk springande här. Men RFN (Vidsel-
basen, reds. anm.) hade en väldigt elak schäfer som patrullerade här. Ingen vågade passera,
skojar Sven Grahn.
Pressen visade naturligtvis intresse, men stoppades alltid vid en tall intill vägspärrarna, den så kallade "Rymdtallen". Raketen vid Kronogård ser faktiskt ut som dem som sköts upp här på 1960-talet, bekräftar Sven Grahn. Startrampen kommer från Esrange och raketen är ihopsatt av delar från den typ av raketer som användes.
- Om man kisar med ögonen kan man faktiskt tro att det är 1964, avslutar Sven Grahn.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om