Normala arbetstider när fyra gårdar blev en

Hösten 2003 kom Ulf Filipp, Jan-Olof Malmström, Håkan Taavo och Tomas Mörtberg överens om att starta ett storjordbruk med totalt 350 djur, varav 200 kor. Alla var de då verksamma eller före detta bönder. Nyligen hade den då största gården i Tornedalen lagts ner och framtiden för näringen såg inte så ljus ut. Motivet att gå samman var att dela på ansvaret och få bättre arbetstider. ? Det går inte att få ungdomar att börja med jordbruk om man är bunden dygnet runt och aldrig kan ta ledigt. På det här viset får man syssla med djur, men ändå ha ett socialt liv vid sidan om, säger Håkan Taavo, som gick med i satsningen med sikte på att hans brorson så småningom ska ta över hans andel i bolaget. Andelar i bygden Det är på hans ägor i Juoksengi som den nya ladugården på 3.200 kvadrat nu uppförts. Investeringen går på totalt drygt 23 miljoner kronor. För att banken skulle låna pengar, krävde man en större insats från ägarna än vad man först hade, så då gick man ut till företag och privatpersoner i bygden och inbjöd dem att köpa andelar i bolaget. På det viset fick man in 1,5 miljoner kronor, något som väckte stor uppmärksamhet i media runt om i Sverige. Det är inte så vanligt att ortsbor går in och satsar pengar i lokala småföretag. Detta möjliggjorde dock hela satsningen och i våras påbörjades bygget. De första djuren flyttade in i oktober och Jan Olof Malmström konstaterar att inflyttningen och introduktionen av de tre mjölkrobotarna gått över förväntan. ? Visst har det varit lite strul, men jag tycker att djuren vänjer sig fort. Det kommer att dröja ett år innan vi har fullt i ladugården och ytterligare ett par år innan vi är i full drift, men det känns bra så här långt, säger han. Toppmodernt Det är en toppmodern ladugård man nu huserar i, vilket innebär att i princip allt är datastyrt. När vi hälsar på, har man fått problem med datorerna på grund av ett längre strömavbrott dagen före. ? Det första vi ska investera i nu är ett elaggregat, säger Jan-Olof som ändå tar sig tid att berätta för oss om anläggningen. Förutom själva ladugårdsytorna har man byggt en timrad servicebyggnad ovanpå djurstallet. Den är på 120 kvadratmeter och inhyser bastu, utbildningslokaler och även övernattningsmöjligheter. I och med sammanslagningen har arbetet som bonde förändrats en hel del, det mesta är enligt delägarna positivt. Man tycker att det går bra att komma överens i olika frågor. ? Vi har samma syn på djurhållning och drift. Kunde jag ändra på något är det att istället för mjölkrobotarna ha en mjölkgrop där man mjölkar som tidigare och istället har robotar som mockar skit. Tyvärr finns ingen sådan robot på marknaden, ännu säger Jan Olof Malmström Bonde i 25 år Av sina 40 år har han varit bonde i 25. Han säger att han nog varit kvar vid sin läst även om man inte slagit sig ihop. ? Det här är det jag kan eftersom jag började direkt efter skolan, men genom att vi är fler och går skift, får man ju numera ledigt, något som inte gick tidigare. Nu har man också varandra att diskutera olika lösningar med, säger han. De tre robotarna har installerats allt eftersom. Korna, som går lösa i ladugården, går sina rundor till grovfodret. För att ta sig dit måste de passera en grind, om de inte varit i roboten de senaste 6,5 timmarna, öppnas grinden till roboten, de får äta och sedan kliver de i båset där de mjölkas. Sedan flytten i oktober har 40 kalvar fötts här. ? I morse kom den här, säger Jan Olof och pekar på en svart-vit kalv som ligger intill sin mamma i ett speciellt bås. Han tycker att det är trevligt att låta kalven och kon vara tillsammans det första dygnet och där kon diar sin kalv, istället för om man, då korna står stallade i bås, tar bort kalven på en gång och mjölkar råmjölken för att ge den till kalven. Mjölkar mer än tidigare Och det faktum att korna mjölkas flera gånger, har fri tillgång till grovfoder har gjort att hans kor, som han flyttat från den gamla gården, till skillnad mot vad han hade trott, snabbt började mjölka mer än vad de gjort tidigare. Detta trots all omställning. Det finns dock en sak som de saknar här i det nya. ? Borsten. Det är det bästa de vet. Vi har den liggande här i en hall för att vi inte hunnit få upp den. När korna såg den började de knuffa på den för att få igång den som de gör när den är i funktion, säger han med ett skratt. Positivt initiativ När produktionen i ladugården går för fullt, får man ut 2.000 kilo mjölk per robot per dag. Tomas Mörtberg är den som utsetts till VD. Han har allergi och kan inte arbeta så mycket inne i ladugården, men tvekade inte att gå med i samarbetet, trots många farhågor om bäringen i näringen. ? Nej, det var ett så positivt initiativ. Än kan jag inte pusta ut och säga att vi klarar det här, men djuren har fungerat bra i det nya och faktiskt är vi lite vinnare i det nya EU-bidragssystemet så vi kommer att få in mer för vår produktion än vad vi budgeterat, säger han, med en försiktig optimism. Han har en färsk lärarutbildning på fickan och har en vision om att använda den till att ta emot elever som behöver en särskilt anpassad studiegång. Han vill ta emot de här i lantbruket, men utbildningsinsatser kan också utgå till verksamma lantbrukare. Utrymmena för detta har man som sagt i bygget ovan djurstallet. Till sist frågan om aktieutdelningen på fem procent i form av kött som utlovades när man gick ut och erbjöd byborna att bli delägare i bolaget? ? Ja, så klart följer vi det, men först måste bolaget göra vinst. Detta första året blir ett hundår på minus, men sedan hoppas vi kunna gå med plus och tror också att vi kommer att göra det. Bara djuren håller sig friska. Det är ju levande varelser vi jobbar med, säger Tomas Mörtberg.