Under de senaste veckorna har Beowulf Mining, moderate riksdagsledamoten Mattias Karlsson samt Jokkmokks kommunalråd Robert Bernhardsson höjt rösten för att påskynda regeringsbeslutet om koncessionstillstånd för Kallak. I ett brev till näringsministern kräver nu också samebyarna Sirges och Jåhkågasska ett möte.

Jan Erik Länta är ordförande i Jåhkågasska sameby och en av de som står bakom brevet.

– Det är många som försöker påskynda beslutet nu. Självklart skulle även vi önska ett snabbt nej – jag går omkring med en knut i magen hela tiden i väntan på beslutet. Men, det viktiga är ändå att beslutet som kommer är välgrundat. 

– Brevet vi har skrivit handlar inte om att påskynda beslutet utan om att påminna om vårt perspektiv. De synpunkter som framförts av samebyarna och länsstyrelsen kring renskötseln och markanvändningen får inte överskuggas av andra intressen, säger Jan Erik Länta.

– När man försöker påskynda beslutet är det viktigt att komma ihåg att förutsättningarna har ändrats under de dryga sex år som gått; ägandeförhållandena i Beowulf; regeringens sammansättning och det faktum att den första ansökan var undermålig och fick göras om. Exempelvis var den rennäringsanalys som gjordes då under all kritik. Det konsultbolag som gjorde analysen tog aldrig in information från oss, säger Länta.

Även ordföranden i Sirges sameby, Mikael Kuhmunen påtalar, i ett pressmeddelande, vikten av att regeringens beslut är välgrundat och baserat på de underlag som tagits fram "inte utifrån påtryckningar från näringslivets intressenter eller kommunen".

Henrik Blind, gruppledare för Miljöpartiet i Jokkmokk, delar även han samebyarnas oro för ett framskyndat beslut. 

– Samebyarna säger inte nej för skojs skull. Det är baserat på fakta. Konkret innebär det att Jåhkågasska sameby skulle skäras av där den är som smalast. Renarnas betesmarker skulle påverkas och flyttleden skulle skäras av. Det skulle bli som att gräva av E4:an i rusningstid, säger Henrik Blind 

Han påpekar också vikten av att se hela bilden och inte bara titta på den enskilda skadan som själva gruvan innebär. 

– Man måste beakta det sammanlagda trycket på rennäringen med vägar, dammar och skogsbruk. Man behöver också komma ihåg att rennäringen tillför kommunen värden på ett mycket bredare och längre perspektiv än vad en gruva gör, säger Henrik Blind.