Jokkmokks kommunalråd Robert Bernhardsson (S) har kritiserats för sitt agerande bland annat gällande serverhallsaffären. Kritiken har i huvudsak kommit från oppositionshåll och har lett till att kommunens revisorer nu inlett en granskning.
I en hemställan undertecknad den 21 februari av den samlade oppositionens gruppledare Roland Boman (FIJ), Henrik Blind (MP), Karin Vannar (SV) och Birgit Meier Thunborg (M) begär man nu ytterligare granskning. I det här fallet avses vad som beskrivs som ett sidoavtal som upprättats mellan Jokkmokks kommun och företaget AS67 ab "där kommunen tar på sig ekonomiska åtaganden gentemot avtalsparten".
I hemställan förs fram att avtalet endast är undertecknat av kommunstyrelsens ordförande och att det "står i strid mot den av kommunfullmäktige fastställda teckningsrätten". Oppositionen vill att såväl undertecknandet som det faktum att handlingen inte heller diarieförts förrän efter 15 månader ska granskas.
Robert Bernhardsson beskriver bakgrunden till att avtalet:
– År 2018 sålde vi fastigheten för 5 miljoner. Beslutet fattades i arbetsutskottet, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Det visade sig att de befintliga hyresgästerna nyligen hade fått förlängt hyresavtal per automatik – något som jag och Annika (Almqvist, dåvarande kommunchefen) inte kände till. De hade stark besittningsrätt. Köparna, företagen AS67 och Etix trodde att vi försökte lura dem; att vi ville sälja och samtidigt förlänga hyresavtalet.
– Då levde vi i tron att vi kunde komma överens. Vi plockade fram olika alternativ till hyresgästerna. Det togs fram ritningar, planbesked och bygglov för en ny lokal som erbjöds, men de tackade nej.
Parterna enades till sist om ett förlikningsavtal som innebar att kommunen skulle betala två miljoner och AS67 och Etix en miljon till hyresgästerna. Totalt alltså 3 miljoner till de två hyresgästerna.
– Vi betalade inte ut förrän AS67 och Etix hade förbundit sig att betala ut 1 miljon. De 3 miljonerna gick sen direkt till hyresgästerna, säger Robert Bernhardsson-
Den tidigare kommunchefen Annika Almqvist tar på sig skulden till den sena diarieföringen.
– Det fanns en osäkerhet från min sida beträffande om vissa uppgifter skulle beläggas med sekretess i relation till de nya GDPR-lagstiftningen. Min tvekan gjorde att det blev liggande, tyvärr.