Vattenkraftmiljoner att fordra

Per Söderberg är ordförande i föreningen Sveriges vattenkraftskommuner. Efter 16 år som heltidspolitiker i Östersund har han nu avsagt sig sina uppdrag. I stället ska han lägga mer krut på att föra vattenkraftskommunernas talan. Men att kompensera de kommuner som ställt sina naturresurser till nationens förfogande är ingen självklarhet i den politiska maktens centrum.  ? De partier som driver det här är centern, miljöpartiet och vänsterpartiet. Hos kristdemokraterna och folkpartiet finns det enskilda riksdagsledamöter som gör det. Men både socialdemokraterna och moderaterna är svåra att komma till tals med. Och riksdagen har sagt nej till en utredning i frågan, säger Per Söderberg. I går förmiddag kom han till Jokkmokk där han avtalat möte med kommunalrådet Sixten Eriksson. Denne befann sig dock på en konferens i Luleå. Istället fick Söderberg träffa samhällsbyggarnämndens ordförande Sven Holmqvist (s) och centerpartisten Kurt-Lennart Mickelsson. Ett öre blir 95 miljoner Söderberg konstaterar att om 1,1 öre per producerad kilowatttimme överfördes till kommunerna, skulle Jokkmokk ha fått 95 miljoner under 2003 ? ett år med låg produktion. Den norska modellen, där tre öre per kilowattimme återförs till de aktuella kommunerna, känns dock inte som en framkomlig väg längre. Inte heller om kravet inskränkte sig till ett öre.  ? Grundinställningen i Norge är en helt annan. Och här skulle det krävas för stora ändringar av skatteutjämningssystemet. I stället tittar vi på om det går att koppla en återbäring till det regionala tillväxtprogrammet och om vattendomarna som bygdemedlen vilar på kan ändras, säger han. Motståndarna till att kompensera kommunerna för ingreppen i naturen hävdar bland annat att problem skulle uppstå med gränsdragningen ? man skulle bli tvungen att ge återbäring på annan industriproduktion också. Såren kvar  ? Men vattenkraften är unik på så vis att såren i naturen blir kvar och att den i dag nästan inte ger några arbetstillfällen jämfört med under utbyggnadsepoken, säger Per Söderberg. När Sven Holmqvist får frågan om SAP i Jokkmokk alls diskuterar saken svarar han att den kommer upp med jämna mellanrum.  ? Men det ger ingenting ekonomiskt. Skulle vi få 100 miljoner från vattenkraften blir vi istället av med 100 miljoner i statsbidrag. Men visst vore det bättre mentalt att få tillbaka något för det vi gör här. Kurt-Lennart Mickelsson ser dock ett annat skäl till att socialdemokraterna i Jokkmokk inte driver frågan.  ? Vi har haft två kommunalråd nu, Kent Ögren och Sixten Eriksson, som båda kommit från Vattenfall. Kompensation Per Söderberg menar att skatteutjämningssystemet och vattenkraftsåterbäringen inte nödvändigtvis hänger ihop. Det handlar om hur man utformar systemet.  ? Det skulle kunna bli en positiv nettoeffekt för de här kommunerna. Det här inte en fråga om skatteutjämning, utan en kompensation för förstörda resurser, säger han. FAKTA/SVERIGES VATTENKRAFTSKOMMUNER Föreningen Sveriges vattenkraftskommuner bildades år 1999 efter norsk förebild. I dag är 40 kommuner med sammanlagt 552.000 invånare medlemmar. Syftet är att vattenkraftskommunerna ska få varaktig del av de värden som vattenkraftsproduktionen genererar, en så kallad naturresursåterbäring. Medlemskommunerna betalar en medlemsavgift på 5.000 kronor och en serviceavgift på 30 öre per invånare. Ordförande sedan starten är Per Söderberg (c) från Östersund. Målet är att alla riksdagspartier ska finnas representerade i styrelsen. Jokkmokks kommun representeras av kommunalrådet Sixten Eriksson (s), som också sitter i styrelsen. Under de sex första åren har föreningens arbete i stort sett gått ut på lobbying, nätverksbyggande och förankring. I genomsnitt kommer 46 procent av den energi som produceras i Sverige från vattenkraften. Av den producerade vattenkraften kommer i sin tur 90 procent från skogslänen. Frågan om återbäring av vattenkraftsvinsterna har varit aktuell i 40 år. På 1960-talet lades den första motionen i ärendet fram i riksdagen. I dag drar svenska staten in ungefär 20 miljarder kronor i energiskatter. De 600 miljoner som Sveriges vattenkraftskommuner vill återföra till de aktuella kommunerna eller regionerna utgör tre procent av den summan.

Vattenkraftmiljoner att fordra

95 miljoner kronor. Så mycket skulle Jokkmokks kommun ha fått under 2002, om 1,1 öre per vattenkraftsproducerad kilowattimme hade fått stanna på orten.Men Sveriges två största politiska partier förhåller sig kallsinniga i frågan.

95 miljoner kronor. Så mycket skulle Jokkmokks kommun ha fått under 2002, om 1,1 öre per vattenkraftsproducerad kilowattimme hade fått stanna på orten.
Men Sveriges två största politiska partier förhåller sig kallsinniga i frågan.